Nyårsafton

Varför cykla på rätt sida när jag kan cykla med solen rakt i fejset, bli bländad och fara rakt i bommen och falla handlöst i backen? Detta hände sig på nyårsafton vid lunchtid när jag turfade runt och sen skulle hämta min trerätters nyårsmiddag på Kallskänken som jag beställt. 

    

Trots enorm smärta tog jag mig först en liten bit på cykel och sen gående hemåt, men först in på Kallskänken och köa för min mat.

Jag ringde 1122 när jag kom hem och förstod direkt att jag ringt fel nummer så jag la på och trodde ingen hunnit svara eller registrera. En sekund efter ringer det och en kille undrar om jag behöver hjälp, jag kom ju till 112. Klantigt av mig, men jag ringde sen 1177 och de skulle ringa upp mig efter ca tre-kvart. Jag väntade å väntade å väntade. Efter 90 min ringde jag igen och fick en automatisk röst i örat som sa att det redan fanns en rigning från detta nummer. Så jag fortsatte att vänta nästan 30 minuter till. 

   

   

Det var ingen tvekan tyckte syrran som ringde upp, det blev förstås Akuten, jag var där vid 15:00 och fick vänta å vänta å vänta. Så klart hade jag varit förutseende och tagit både stickningen, mobilen och laddare med. Då klarar i alla fall jag mig länge. Det var bara en kirurgpatient före mig så det kändes hoppfullt och jag behövde "bara" vänta på läkaren i två timmar. 

Det blev röntgen där de eventuellt kunde se sprickor men inget brutet av revbenen. Starka piller och så fick jag gå hem och fira nyår.

   

Ut i den mörka kvällen, förbi mitt jobb där det lyste fint i våra fönster…

   

…liksom det gjorde då jag kom hem. Kände mig välkommen efter en händelserik dag. 

   

Beredd med små söta flaskor, men den i mitten och huvudrätten skippade jag då jag inte var hemma från akuten förrän vid 20-tiden och inte var sugen på mer än förrätt, till höger, och efterrätt som skvimpat runt och blivit för ful för fotografering. 

Tänk att Lussekatt knappt reagerade för smällare och allt ljus som sprakade!

   

Gott nytt år! 2015 ligger ljus och oskriven framför oss.  

Tja, det finns inte så mycket mer att tillägga. Turf är en farlig sport.

Nä är den det? Visserligen var jag på väg till en zon, men om inte solen lyst så lågt, om inte dagen med lite snö på marken varit så infernaliskt vacker kanske det inte hänt? 

Anna

Minst 155 år


Mitt jobb, Kalmar Länssjukhus, i bakgrunden

Kalmarsommar, kalmarhöst, här har varit 17 plus idag. Det har inte varit så här varmt denna tid på året på mer än 155 år. Vi får lov att vänja oss vid detta, varmare höstar, enligt TV-vädret. Det blir inte svårt att stå ut med för min del. På jobbet kommer vi förmodligen att skjuta på semesterperioderna en vecka från nästa år. Vi hade en omröstning om detta, jättebra med senare tycker jag. Semesterperioden kommer att börja måndag efter midsommar.

Bilderna här är från Stensbergshemmets gård, ett äldreboende. Det är också en zon, "StonHome" som jag intar varje dag minst två gånger. Till och från jobbet. 

Blå himmel!

Dammen som jag ofta avbildar, under alla årets skiftningar.

Stensbergsvägen hem.

Esplanaden – eller zonen EsteEsUnPlano.

Jag fick 14 grader som mest på Instaweather, men jag hörde som sagt nyss att rekordet i Sverige låg på 17 grader idag och det var Kalmar förstås. 

Anna

Snyggkatten

Var beredd på ett trettiotal kattkort! Bildbombning, nu kööörrr vi!

jj

jj

jj

jj

jj

Godnatt med katt på bröstet.

Är gräset grönare hos Stig Nilsson?

jj

jj

jj

jj

jj

jj

jj

jj

jj

jj

jj

Oj

jj

Oj, där dök fina Signe upp!

jj

jj

jj

Grannkatten Silla

jj

jj

jj

Nä nu får jag väl ge mig!? Den sista bilden är på Via och Lussekatt.

Anna

Stadsvandring i Kalmar

Två stjärtar? Så bra för en sjöjungfru, då kan hon ju promenera iväg från Lilla torget om hon vill!?

Förra veckan hade vi den årliga Utvecklings- och friskvårdsdagen på jobbet. Det var mycket bra föreläsningar som vi hade på trevliga Länsmuseet. Så gick vi en härlig stadsvandring på Kvarnholmen med en guide som berättade om husen och staden, mycket intressant. 

Och se så vackert det är även över våra huvud, bara blicka lite uppåt.

Ett riktigt gammalt hus, ska det rivas eller K-märkas, den stora frågan.

Rosor uppåt väggarna.

Färger som sprakar, hus som lutar åt olika håll, charmigt. 

Hängande blomprakt.

Utanför Ångkvarnen vaktar denna filur.

Länsmuseets fasad mot blå himmel med vita moln som fladdrar förbi. Tack till Barn- och ungdomsklinikens ledning för en jättetrevlig dag! Fast det förstås, det är nog ingen av dem som läser min blogg – tänkte inte på det. Men tack i alla fall då.

Anna

Hallnäs – dag två

God morgon! Tälten står obebodda och vi har sovit gott på backen.

Frukost – nej inte vinet!

Morgontvätt/bad.

Mycket sten, stenig botten, men vid lågvatten hittar vi sandbottnen längre ut.

Jag nöjer mig med fotbad vid stranden.

Öde fiskestugor.

Lunch – kalla grillrester från kvällen innan – lax, grönsaker, majs, halloumi och en skvätt rosé. Enkelt, gott!

Muhuer – håll er utanför, tack. Här finns folk med koskräck. Inte jag.

Mellanmål – ostbågar och ett glas vitt.

Å så är det middag på kvällen. Åh så gott allt smakar ute i frisk luft.

Hot om regn? Nej, jag vågar vägra ligga i tält i natt!

Jag tar ett liggunderlag, en filt och min kudde och lägger mig i mitt lilla fina vindskydd. Övriga Vinlottor tältar. Hmmm…

Fortsättning följer den 10/8.

Anna

Hallnäs – dag ett

   

Det är tydligt att något är på gång. Lussekatt går omkring min packning och barrikaderar mina väskor. Själv förbereder jag mat för dagar på Öland. Bland annat lax med grönsaker och mjukost – det var himmelskt gott, både varmt från grillen och dagen efter kallt.

Turfar iväg mot busssen redan halv sju fredag morgon. En skön dag randas, staden börjar vakna och det finns gott hopp om en magisk helg – i år också.

Det är alltid lika spännande, jag funderar på om jag även i år kan ta cykeln med på bussen, Kalmar – Borgholm. Jo det gick utmärkt och med min "ram" är det numer en barnlek att hänga upp den där bak.

   

Så här ser den ut, min cykel blir som en herrcykel och lättare att hänga på krokarna. Den kostar 200 kronor hos Clas Olsson

Tar några zoner när jag kommer till Borgholm – här Borgpeak

Ebbas café var tyvärr inte öppet, men jag lät bilen stå och gick vidare för att leta efter ett öppet ställe där jag kunde få kaffe och en macka. 

Längre upp på Storgatan hittade jag en leverpastejmacka och gott kaffe!

På torget var handeln igång och jag köpte godsaker att nassla i mig på vägen. Det blev isbergsallad, blomkål och…

Hallon! Jag tog en paus med hallon och utsikt längre norrut.

Ölands vägrenar är något utöver alla andra.

Knackelibang, någon hemma?

Näe, ingen hemma. Jobbar folk en sån underbar dag?

Jag far vidare. Lägg märke till stingpinnen. Vill ju synas i trafiken på den trafikerade vägen. Jo, den ser väl en aning barnslig ut, men jag köpte den för en tia i en butik utmed vägen. Förut har jag haft en färgglad stickad vimpel, men av någon konstig anledning kastade jag den i flytten. 

Nu börjar jag närma mig målet, efter ungefär tre härliga mil i sol och vinden i ryggen.

Bara en km kvar!

En liten frisk välkomstdrink – alla har anlänt. Några per cykel som jag, några per bil med allas mat och packning för att vistas två dygn ute i det fria.

Kvällsmat i mängder! Gott i kvällssolen och med sju andra "Vinlottor".

Ja vinlotteri förstås. Jag vann inte, men vad gör det!? (Jo lite…)

Bäddat för en natt under bar himmel. Godnatt. 

Fortsättning följer den 9/8 -14.

Anna

Katt, turf och bett

Hej, nån som saknat mig mer än Lussekatt har gjort? Har någon upptäckt att jag varit borta? Nåväl nu är jag ju tillbaka sen flera dagar, på hemmaplan igen. Borta bra och hemma bäst. Ja jag var bara borta en dag och hälsade på syrran och hennes man utanför Värnamo. Inte en treveckorstripp till andra sidan klotet.

   
Bilden är liten – för känsliga personer. Så kan jag visa min nya grill igen.

Men innan Värnamobesöket hade jag ett mindre blodbad här hemma. Ett litet hundöra med blod har i panik slängt fram och tillbaka mellan väggen och soffan. Bilden visar när jag redan börjat torka bort det. Gick förvånansvärt lätt bort med våtservetter för babystjärtar. Ett bra tips ifall du också drabbas av blod på väggen.


Ser rätt bra ut innan allt började…

För att rädda den lilla Via, dotterns Cavapoo-hund, pytteliten och dessutom nyklippt och såg ut som en prematur, nåväl, rädda henne från den stooora hemska svarta KATTEN var jag tvungen att gå emellan dem och ja jag visste vad som skulle hända. Utan tvekan skulle jag bli kattbiten och det blev jag ju – inte alls fårvånande. 


En kväll över taken i mitt kvarter – härligt!

Det blev Kalmarjouren och Kåvepenin på torsdagskvällen. Efter tre dagar ingen bättring, snarare något sämre och lätt febrig. Då blev det Spectramox på söndagskvällen och ja jag blev inte bättre, men tyckte ändå på onsdagen att jag skulle genomföra den planerade tågtrippen till Värnamo och syrran och svågern. 


Upphovet till allt, vilar så sött på min fot, den lille raringen.

Tidig morgon på Larmtorget – en turfare planerar ju alltid för att ta minst fem zoner vart hen än ska färdas. Bilden nedan tagen en sekund efter, men fokus är lagt lägre ner.

# # # 

Hej Värnamo! Lägg märke till den tidiga timmen.

En solig och helt perfekt dag hela dagen då syrran och jag cyklade nästan tre mil och jag fick några nya zoner och en ny region. Vi fikade gott kaffe, macka och en mumskaka i Apladalen innan vi åter cyklade ut till "förorten" där de bor. Sen bjöd de på en god middag och så kom Lotta och Bosse och hälsade på. Å så har jag lockat värnamoborna att börja turfa och minst en ny började denna dag!

Så var det dags att åka tåget hem och jag hade djäkligt ont. Jag hade blivit sämre med feber och på torsdagen fick jag åter besöka akuten. Då blev det en sprutt dunderdropp med antibiotika och fredag morgon mer dropp av samma sort. Nya piller, denna gång Bioclavid, som är förpackat i 20- och 14-styck. Smart att jag skulle ha tre piller i sju dar då. Jag har samlat på mig lite olika piller nu så hör av dej om du behöver något. He, he.

   

Inget är som väntans tider, när jag har som enda nöje att kika upp i taket. Var på röntgen och inget bett har gått ner i benet. Benet i handen alltså. Det var ju himmelens skönt, för då hade det blivit operation med inläggning, öppna upp och spola rent.

   

Idag har jag varit på återbesök till Infektionsmottagningen, där blev också väntan, vääntan och åter väääntan. De var inte riktigt nöjda med läkningförloppet som går mycket långsamt. Tyckte att min hand skulle få vila och jag fick gå till Ortopedmottagningen…

   

…där jag fick ett fint förband…

…med en gipsskena i. Suck o pust. Snyggt va?

Nu får det bli enhandsmat ett par dagar. Idag blev det sallad från ICA. Kanske blir det mat på stan i morgon, det är ju inte bara svårt att äta nu, det är omöjligt att laga till nåt också.

Bilder jag hittade på en vägg på sjukhuset idag, en skadad katt och…

…en skadad igelkott.

Tänker på Lussebullekissen, vad ska hända med honom? De fyra gånger han bitit mig, under hans nio år, har varit i trängda lägen, aldrig nånsin annars, inte oprovocerat. Jag går inte och är rädd för honom, men jag vet också hur långt jag kan gå om vi busar.

Ingen i sjukvården har nämnt något om att "ta bort" honom när jag frågat hur jag ska göra och jag grubblar vidare på vad "alla andra ska säga och tycka". Tar gärna emot tyck och tänk från er.

Avslutningsvis vill jag inte prata om turf, jag har åkt ner i alla listor som tänkas kan – jag som låg så bra till. Dötrist! Vi kan prata om Turf Championship lördag den 30 augusti istället? Gå in och anmäl dej, det är inte för sent än. Kalmarturfs sida här.  

Anna

1930-talet/2014

Av nyfikenhet har jag gått in på Google och kollat upp adresserna från gårdagens bloggpost och funnit att det är troligt att det är samma hus som står kvar sen 30-talet. Så spännande att se dem! Tänk om jag bara kunnat få veta mer. 

Anna

1 maj 2014

Vaknade till ännu en solig morgon, en dag som lovade gott. Turf och demonstration.

Mina spår – riktigt nöjd. Jämfö med Warded här under, inte samma avstånd på de raka linjerna. Trots solen var det mycket svalare idag. 

Mina exakta spår

och Wardeds raka spår. Nåja, ganska raka. 27, 17 km är mer exakt om jag litar på Mina spår här över. Det gör jag.

  

Bra gjort! 43 Turf Knight – Points required: 2060000 – Holders 26. Kul med en ny rank och bara 26 av oss galna turfare har fått den.

Först lite musik på Larmtorget.

   

Sen väntan på tåget.

Å så kom det och där var både barn och vuxna med alla hudfärger.

Jaaa, mera konst i offentliga rummet och i politiken!

Robert Nybergs slående texter fanns förstås med i tåget.

Bompabom och tutelitut.

Vackert rött mot blå himmel.

Jaaa, där är de igen!

Lena Hallengren pratade – vi applåderade.

Jaaa de är kvar! Å jag var kvar fast jag frös, men hojade hem innan det var slut. Några första maj eller sjätte juni har jag gått och satt mig på Krögers och ätit lunch. Ensam. Modigt va? Så blev/blir det inte i år. Den sjätte juni åker jag ju till Stockholm och Bonanzan!

Anna