40, 34, 112 och en liten, liten stund


För en liten, liten stund var kronan på mitt huvud min.

Idag en mycket särskild dag då det är på dagen 40 år sen jag skulle föda mitt första barn. Men han lät vänta på sig ytterligare fyra veckor. På den tiden fanns ju inte ultraljud och det var en gissningslek när det var dags att föda. Allt gick bra och i början av maj fyller den lille fisen alltså fyrtio år. Nej visst, ingen liten fis, nu är han ju en stor vuxen man med egen familj. 

Idag en speciell dag på så sätt att det är även min 34-årsdag. Trettiofyra år på Barn- och ungdomskliniken. Men jag fick gå lite över den beräknade tiden här också för jag hade fått några konstiga utslag och började med att gå till hudmottagningen och bli sjukskriven i 14 dagar. Kändes inget bra, jag var från Stockholm, vi var så kallat "Televerkare" som flytt storstan och gått lite före i tomtköer och dagisköer och så kunde jag inte börja jobba som planerat. Men detta blev också bra så småningom när jag väl började. 


Bilden lånad av Kostdoktorn

Bra fetthalt på den gräddfilen! En del tycker nog att man bör ringa 112 om man äter så fett fett.

Turfade som vanligt en sväng direkt efter jobbet och hade som vanligt inget ombyte med och for därför precis som vanligt iväg med kort jeanskjol. Inte så där vansinnigt praktiskt. Varför kan jag inte lära mig att jag ska ta med mig cykelleggings och byta om?

Nåväl jag tog några zoner mer än jag tänkt, också precis som jag brukar. Åkte sen hem till Lussebullekatten och väntade till 17-tiden då jag tänkte ta stenen på Stensö udde och samtidigt se om några från jobbet var ute och joggade. Men jag vet inte vad som hände för jag cyklade inte alls åt det hållet, jag tog en långsväng på ca 90 min åt andra hållet och fick kronan en liten, liten stund, som värmde gott på huvudet.

Anna

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.