En sån tur den gubben har. Han får nog gå tillbaka till livet.
Det får dock inte denna:
Plötsligt försvinner den ena efter den andra och jag fick en chock i morse då jag läste denna annons. Kanske det inte är rätt av mig att sätta in den i min blogg, men efter moget övervägande gör jag det. Den var ju ändå i tidningen.
Kan inte fatta, kan inte ta in det. Demens, cancer, stilla insomnat, Solgläntan, vård och omsorg? Jag hade verkligen ingen aning. Och om jag vetat, vad hade jag gjort? Vad gör jag nu? Det bara snurrar i huvet.
Livet – så mycken skratt och glädje, så mycket besvikelser.
* Anmaja *
ja det är svårt när de plötsligt försvinner och man inget vet Det enda man kan göra är ju att gå till deras grav och tända ett gravlhus och "prata" med dem så att säga, Så har jag gjort.
Ja det känns konstigt och overkligt. Jag tänder ljus!