Irriterande!

Händer det dej också att du måste fylla i en kod för att visa att du inte är en robot som spammar när du ska kommentera i en blogg? Hur många gånger har inte texten "Tecknen du angav matchade inte ordverifieringen. Försök igen". 

Visst är det dj*kligt irriternade?

Det går ju inte att se vad det står! Jag får gissa, skriva, gissa, skriva och så vidare både tre och sjutton gånger. Eller till jag ger upp.

Varför har ni såna här ni som valt det? Det skulle jag vilja veta. För inte sjutton är det väl så många spammare som dyker upp? Jag har bloggat regelbundet i över sju år och det har aldrig hänt mig.

Om ni nu måste ha detta skräp undrar jag varför inte välja de två understa bilderna, de är ju svenska läsbara ord. 

För övrigt nys o frys men just nu bättre. 

*

Anmaja

Bordet är mitt!

Äntligen efter ett års väntan – eller mer – har jag hittat mitt pelarbord. Det står nu på Kalmar Stadsmission och väntar på skjuts hem till mig. Har betalat 275 riksdaler och Emmadotra hjälper mig i morgon. Funderade faktiskt ett tag att försöka ta det på cykelkärran. 

  
Borden hittade här;
Vita & Svarta

Jag vet att "man inte får" måla ett sånt här bord, men efter att ha kollat nätet igår så funderar jag. Men det är ovanligt fint i ytan så jag får se. Fast det är djädrans häftigt med blankvitt eller blandsvart. Eller hur? Så varför inte blankrött?

*

Anmaja

*

”Ge prosopagnosin ett ansikte!”

Jag vet precis hur pinsamt det är, känner igen mig på pricken! Inte att Sommar i P1 borde skrotas, nej jag menar att ibland inte känna igen folk, som jag vet att jag verkligen borde känna igen. Det är ytterst pinsamt och jag borde ju våga säga som det är, men att inte känna igen en person jag träffade igår eller rent av tidigare på dagen är ju minst sagt förargligt.

Får fundera på om jag ska våga komma ut ur garderoben nästa gång det händer?

*

Anmaja

*

Hallnäshelg – del fem

Bäddat på backen.

   

   

@

   

Alla är ännu inte mogna att sova ute, men kanske nästa år?

Irene känner i alla fall lite på det innan hon kryper in i tältet.

Min underbara frukost!

@

Lunch som ser smaskig ut, dock inte min.

   

Men du så fiffigt! 

Aldrig mer trassel med sladdarna…

…fast det blir det ju inte med mina heller nu längre.

Känner mig hurven – efter en dag i solen.

Solfrossa?

Lördagskvällen är alltid vikt till kräftorna. 

   

Konstigt att jag var hurven? Herre gu så jag ser ut!

Vad gör vi under en hel helg? 

​Äter, äter och vilar,
äter, vilar, pratar, djupa diskussioner,
äter, l
ätta diskussioner, fniss och skratt och så äter vi lite till
Ja så dricker vi ju och lottar ut flaskorna också förstås.. 

@

@

@

Jag fick något slags anfall och kunde inte somna. När klockan var halv ett steg månen upp ur havet som en starkt orange skärva och speglades i det stilla vattnet. Ledsen att jag inte lyckades lära mig rätt inställning i kameran på fotokursen förra året. Jag får hålla till godo med minnet av det undersköna skådespelet och en usel bild.

@

Vägen hem kantas av nya grindar att föreviga.

@

@

Alltid lika spännande eller nervöst att fundera på

om jag ska få med cyckeln på bussen.

Det gick bra även denna gång.

@

Nu e de slut på rapport om Hallnäshelgen. 

Återkommer nästa år igen.

 

*

Anmaja

*

Hallnäshelg – del fyra

Vinlottor trillar in per cykel eller bil.

@

@

   

Dags för middag – alltid grill på fredagskvällen.

@

Jag hade förberett mitt laxknyte hemma – himmelskt gott.

Alla tar med mat till sig och så bjuder vi runt också.

Fyra flaskor fattas? Det ska vara tolv, en från varje Vinlotta.

Har jag berättat hur vi lottar?

Vi har tolv lappar med våra namn på och så börjar vi dra.

Men det är inte den första som dras som vinner,

nej de första nio lotterna är nitar.

De tre sist dragna vinner, två, fyra eller sex flaskor.

Allt för att hålla spänningen på topp.

Regn långt bort, inte hos oss.

Nödlösning – har satt upp mitt tält omutifallatt

@

Solen går sakta ner i väst.

@

Ännu inget regn fast det ser hotande ut från o till runt om oss.

@

@

@

Solen har gått ner, det är mörkt – dags för bädden.

Fortsättning i morgon.

*

Anmaja

*

Vill inte byta namn!


Klipp=skärmdump/fotomontage

från min pdf-tidning och ihopmonterat av mig

Tänk att man, läs jag, alltid ska korrekturläsa det som ska ut i tidningen! Brukar göra det när det är en intervju eller ett reportage, men här har jag skrivit texten själv och Barometern lyckades skriva fel ändå – förstås. Vem är Ann? Och Forslind hette jag som gift och skilde mig 1981. Knastidning. *sur*

Men okej då, jag får ta det med ro och gilla läget för budskapet med Stickklubben kom ju fram och nu hoppas vi att fler vågar sig ur hemmest lugna vrå med sina stickor och garner. Välkomna att följa oss på bloggen och fäjjan så vet du var vi håller till.

Vi ses!

*

Anmaja

*