Fiskarna

Mata fiskarna, annars dör de!
Klicka i vattnet och fiskmaten kommer ut ur muspekaren.
.
Vi kunde inte ha pälsdjur när barnen var små för jag trodde att jag inte tålde dem. Eller rättare sagt, det kändes för bökigt.

.

Fast jag trodde verkligen att jag reagerade för hundar o katter, för jag blev så gott som alltid snorig när de kom mig för nära. Kunde få riktiga anfall ibland och blev riktigt dålig, fast allergitester visade bara att jag inte tålde fjäder (fåglar o påskris bla), mögel och Gråbo.

.

För mig är Gråbon bara ful och otäck,
men jag hittade denna bild på Wikipedia.
Kan det verkligen vara en Gråbo?
Riktigt vacker – men farlig.
.

Det fick först bli vandrande pinnar som förökade sig i takt med tiden och rymde till blomkrukorna. Sen drunknade de dumma pinnarna och vi skaffade ett akvarium.
.
Barnen döpte fiskarna till bland annat Gullan och Märta. När de dog, fast vi skötte dem efter bästa förmåga, sa folk att det bara var att spola ner dem i toan.
.
VA? Spola ner dem? I toan?

.
.

Nä, nä, det blev ingen nedspolning utan alla fick hederliga begravningar i största blomkrukan, en ståtlig Diffenbachia, som vi hade hemma. Det kändes bra.

.
.
För övrigt är jag född i fiskarnas tecken. Tycker det är bästa stjärntecknet. Passar mig som – bara sjutton.
.
*

Anmaja

*

1 comment
  1. Ja så bra aqvarium du hade bra med maten också. Diffenbachian fick göra tjänst som gravplats åt fiskarna hihi den överlevde det då? Jag gillar diffenbachia jättemycket de ser så där lite ”malliga” ut liksom. Rakryggade och så vackert mönstrade är de med

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.