Rea


Min hemtelefon har spökat länge och innan jul blev jag helt galen på den så den åkte på soptippen och jag plockade fram min första knapptelefon som jag sparat. Den saknar dock stjärna och fyrkant och det funkar ju dåligt när jag ska göra vissa grejer, som att få in telefonsvararen som plötsligt försvann till exempel.

Jag önskade helt enkelt mig en ny från tomten. Eftersom det var den enda önskan jag hade på min önskelista valde tomten (genom barnbarnen i Läckeby – eller tvärtom?) att ge mig ett bidrag så att jag kunde välja ut den modell jag själv vill ha.

Så jag tittade runt på nätet och valde en som verkade bra och begav mig till Media Markt på självaste Annandag jul. Tror aldrig jag gått på rea just denna dag och jag förväntade mig massor av folk. Men det var ingen kö, ingen trängsel, jag gick in och plockade fram den telefon jag valt, gick till kassan där det var tomt förutom jag själv.

Sen tänkte jag gå in en sväng på Stadium för jag fick faktiskt ett presentkort också, men jag vände närapå direkt i dörren. För fy sjutton vilka mängder av folk och jättelånga köer till kassorna. Nej det där kändes inte nåt för mig så jag cyklade hem och nu har jag telefonen på laddning och läser instruktionsboken.

Jag bara undrar, varför verkar det så krångligt? En hel lite bok för att installera och få igång apparaten. Det känns som om det vore idé att låta den gamla telefonen stå kvar. Eller plocka fram min röda kobra med snurrskiva?

*

Anmaja
Anna Margareta Jarås

*