Fotosöndag – Förnuft

Vispgrädde – 40-procentig – nyss vispad.

Denna söndag var temat ”Förnuft”i Fotsöndag. När jag fick det i veckan tänkte jag att det inte går att hitta något att avbilda som är förnuft. Men så var jag in och kikade lite på de andras bilder och Avdankad hade en bild på ett glas vin och då slog det mig som en blixt från klar himmel. Något fett! Hade just vispat grädde så jag dök helt enkelt ner i bunken med kameran och knäppte.

är 40-procentig grädde förnuftigt? Självklart. Det behöver jag väl inte ens kommentera?

Fler bilder på förnuft här.

.

(¯ `° •. ¸? Anmaja ? ¸. • ° ‘¯)

.

.

Det ljusnar

Det är här min andra eller kanske tredje – av ett större antal – femarmade kandelaber i stengods som jag gjort. Den första har försvunnit i vimlet och den var ännu mer ojämnt ringlad än denna. Den andra var nog en blå, fast bara trearmad som morbror Bernt fick.

Nu skriver jag om tidigt 80-tal när jag började med keramiken. På den tiden vi skulle lära känna leran, innan vi fick börja dreja. Mitt mål var just att dreja när jag började gå på kurs och när vi i slutet av terminen fick testa på var det ju inte alls så lätt som många tror. Klumpen halkade runt och ville inte centreras, men med tiden fick jag till en del skålar och muggar under åren.

När jag en dag kom till kursen och var nyopererad kunde jag inte sitta vid drejskivan, det gjorde för ont i op-såret. Så jag började ringla igen och på den vägen är det. Tjugo år har gått sen dess.

Stakarna, krukorna, med ringlade långa daggmaskar som slingrar sig uppåt har blivit mycket jämnare med tiden. Den här på bilderna är mig ändå kär med sin ojämnhet och på vissa ställen tummade spår. Jag tänder den ofta, även nu när kvällarna sakta ljusnar.

.

(¯ `° •. ¸? Anmaja ? ¸. • ° ‘¯)

.

.