Pip, pip, pip…
Mår kalasbra, så bra, jag ska ju på kalas. Eller kalas å kalas, jag ska på så kallad vinprovning. Vi är tretton personer som leker vinprovare nån gång varannan månad.
Första gången vi började med detta var vi inte så många och några hade nog en ambition att lära sig något om olika viner. Kanske inte alla och definitivt inte jag. Detta var bara ett sätt att ha en anledning att träffa glada goda vänner.
Och så har det rullat på, år efter år och skaran har ökat i antal från första tillfället sommaren 1996. Och nu är nog toppen nådd, tretton vid bordet är nästan en för mycket. Eller snarare en för lite?
Jag är den enda singeln nu, men från början var vi flest singlar och bara ett par par. Två par alltså. Men folk träffar annat folk och blir kära och självklart låter vi dem komma med i gänget också.
Dags i kväll att åka till paret som flyttat från Vassmolösa in till staden Kalmar. Ska bli kul att se hur de bor och dessutom att ALLA kunde komma denna gång!
Ja jag mår bra igen och undrar vad det var jag ’kastade upp’ igår. Trött är jag, men det hade jag nog varit ändå, utan uppkastningar. Så jag ska börja klä mig, sen blir det hojen till norra delen av stan.
.
(¯ `° •. ¸? Anmaja ? ¸. • ° ‘¯)
.
.