Underbar doft eller skitsnack

Ingen gång har Lussekattbajset doftat så gott som idag!

För jag har plockat fram PeeWee-lådan igen och efter två dygn gav han efter och bajsade i den idag.

Jag körde med en ny, lite mer vågad metod denna gång. Plockade helt enkelt bort sandlådan helt och ställde fram PeeWee med nya fräscha pellets, med lite gammal sand i hörnet och en liten del av senaste *nummer två* – bara för doftens skull. För att kattrackaren skulle ’känna igen sig’.

Jag var mest rädd att han skulle gå runt och bajsa på andra ställen. Hade ingen tanke på att han skulle låta bli att göra ’tvåan’, att våga vägra. Men så såg det till en början ut, att han helt enkelt skulle vägra.

I vanliga fall är han punktlig, två kissningar och en bajsning per dygn. När han enbart kissade i pelletsen och för övrigt betedde sig som vanligt var jag först inte orolig. Men i natt har jag legat vaken, sovit och (mar-)drömt, om hur jag ska göra. Har sett för min inre syn hur han skulle få förstoppning, börja må dåligt, få åka till veterinären, kanske avliva honom för att han inte kunde bajsa.

…och tänkte att vi får stå ut till tisdag. För från och med den 20 oktober har jag försäkrat honom – ja jag veeet det borde jag för jösse namn ha gjort för fem år sen.

Jag började dagen med att logga in på Katter iFokus och ställde en fråga, bad om råd. Väntade en stund, ingen svarade så där direkt. Jag var ju rätt tidigt, söndagmorgon och allt.

Sen hände undret, jag satt med elvakaffet och en 86-procentig chokladbit när jag kände en ’underbar doft’!

Och sen har jag kikat in och sett att jag fått några svar som jag tackade för. Tänk att på iFokus går att diskutera det mesta. Finns hur många intressegrupper du bara kan tänka dej. Kika in du också!

.

(¯ `° •. ¸ ? Anmaja ? ¸. • ° ‘¯)

.

.

Skuggor hos de döda

Långa skuggor på kyrkogården…

Här smög ett kort in som är från annat ställe, ingen kyrkogård,

däremot är det från stationen

och statyn med Drottning Margareta syns skymta till höger,

men den syns bara om man känner till den förstås.

Sitta ner och vila lite?

Fundera på vad som händer…

när livet vänder och tar slut.

Vägen ut från kyrkogården,

mot Kalmarsund och långt bort, lite till höger

syns skulpturen ’Samband’ som är uppbyggd av tegel

från en riven del av Länssjukhuset.

Mörkt, med viss stämningsfull känsla. Jag går ofta över kyrkogården. Tänker på de som ligger där, alla människor som levt och verkat ett långt liv. Eller kort. även alldeles för kort.

Träden, stora, enorma ger långa skuggor, skyddar gravplatserna från den sol som lyser i kylan idag. Solen letar sig ändå ner och leker på gräs, grus och gravstenar. Kanske värmer den lite i förvintertiden. Vi har haft mer än tre minusgrader i natt – det är ju bara drygt mitten av oktober!

.

(¯ `° •. ¸? Anmaja ? ¸. • ° ‘¯).

.

.