Tiden

Nu har vi satt om klockorna till normaltid igen, till vilken nytta vi gör dessa ändringar mellan sommar- och normaltid kan jag ju undra. Men, men så är det, bara att gilla läget. Inte göra som vissa motsträvare då gjorde för trettio år sen, struntade i att ställa om klockorna. Kan undra om det fortfarande finns såna människor?

Ja det är faktiskt trettio år sen vi började ställa om till sommartid, respektive tillbaka till den normala tiden.

Det heter ju inte vintertid påpekas ju lite överallt, men det är ju ändå detsamma.

Det var alltså 1980 första gången, men även 1916 gjordes ett försök att införa sommartid då övriga Europa gjorde detta, men det föll inte väl ut.

Och nu är det bara sju, säger sju, veckor kvar tills ljuset vänder åter. Så nu behöver vi (läs ni) inte ”klaga”på mörkret och trista november fler gånger?Tiden går så fort och snart är det vår igen.

Själv ser jag fram mot ännu en lång mörk och vit vinter, med många tända värmeljus och massor av snö.

.

(¯ `° •. ¸? Anmaja ? ¸. • ° ‘¯).

.

.

Dans till livemusik


#

#

Lite annorlunda att dansa Linedance till livemusik, ’Annikas orkester’, men det har vi gjort i vår egen lokal i kväll. Det var verkligen jättetrevligt och jag stannade kvar mycket längre än jag egentligen orkade. Ryggen gör sig påmind…
.
Nu börjar det krypa i benen och jag ska snart hoppa ner i sängen. Ska först gå runt till de klockor som inte ställer om sig själva. Vi får ju tillbaka normaltiden i natt klockan noll tre och ställer då tillbaka klockan till två. Vi ser ju tillbaka på sommartiden nu.

.

(¯ `° •. ¸? Anmaja ? ¸. • ° ‘¯)

.

.


Attans att jag glömde!

Foto Mats Holmertz

Se så fina ljusdansare jag missade att gå o se igår kväll!

Förra året var jag nere vid slottet med Kusin Vitamin och U-B
som var på besök och vi njöt av skådespelet tillsammans.

Igår kom jag på att det var först när jag gick o la mig…

’Pdf-tidningsklipp’ (=skärmdump) från Barran idag.

.

(¯ `° •. ¸? Anmaja ? ¸. • ° ‘¯)

.

.

Hälsapanelen del 2

Så var det dags att tycka till i Barran idag igen. Här är mina svar. Kanske ni vill läsa frågorna också? Hi, hi… De kom inte med i skärmdumpen men kommer här:

  • Vad gör dej irriterad?
  • Hur ska man få bättre självförtroende och våga mer?
  • Dina bästa tips för en god sömn?
  • Hösttider är förkylningstider – hur gör du med jobb och träning när du är förkyld?

.

(¯ `° •. ¸? Anmaja ? ¸. • ° ‘¯).

.

.

Gastric bypass

”Man kan inte operera bort sorg eller längtan”

Varje år görs 7 000 magsäcksoperationer ­i Sverige. Det har skett en tredubbling på bara två år.

Många tror att dessa operationer är något slags hallelujalösning på alla överviktigas problem. Som om det gick att operera bort en längtan, en sorg eller en livshunger.

På Beroendecentrum i örebro har man fått in en drös helt ny sorts alkoholister. En märkvärdig sorts alkoholister, som förvånar eftersom de inte har haft något riskbruk tidigare. Plötsligt, i vuxen ­ålder, går de från nästan noll till hundra i alkohol­förtäring.

Läkarna stod först förbluffade och försökte sedan hitta vad alla dessa patienter hade gemensamt. Svaret: Alla hade nyligen gjort en magsäcksoperation.

I USA, som ligger långt före oss med dessa ingrepp, så har man vetat det länge: matmissbrukare byter bara ­beroende.

Många som har gjort en fetmaoperation blir i stället ­alkoholister, tablettmissbrukare, spelmissbrukare, shopaholics eller sexmissbrukare. Och varför? För att ingen ­hjälper dem att ta itu med det egentliga problemet. Ingen ­sätter sig ner och tar reda på varför de tröstäter eller ­använder mat som en flykt.

Kirurgerna har ju inte tid att sätta sig ner och snacka. De vill bara riva av så många operationer som möjligt och tjäna så mycket pengar de kan.

Men är det någon som på allvar tror att det går att ­operera bort en sorg? Eller en frustration över att man har en ohållbar livssituation? Går det operera bort en pappalängtan? Nej, nej, nej.

Många äter – precis som alkoholisten dricker – för att de har en hunger eller törst efter något annat i livet. De har ett stort längtanshål i magen som de försöker fylla med mat. Så enkelt – och så oändligt svårt – är det.

Det är därför jag är så oerhört skeptisk till den alltmer växande fetmakirurgiindustrin. Och ­glädjekalkyl­reportagen om demsamma.

Efter tio år har de flesta återfått 80 procent av sin ­tidigare övervikt.
– Vi skulle kunna vara bättre på att ge stöd och råd. Vi opererar så mycket så att vi har svårt att hinna ta hand om dem efteråt, säger docent Ingmar Näslund till Expressen.
Ja, det var just det. Man kanske skulle prata först och ta fram kniven sedan.

Hillevi Wahl//Metro Uppd. 2010-10-27 10:55

Jag måste erkänna att jag tänkt tanken att jag… skulle få göra en sån här operation. Men jag är sååå himmelens glad att jag hittade LCHF i stället. Att operera bort problemet med att äta fel har jag insett att det inte går och jag har läst om så många det gått galet för, kanske inte meddetsamma, men efter en tid, något eller några år.

Folk säger att dem det går bra för får man aldrig höra berättas om. Jo, säger jag, det händer att det står att läsa om sk ’lyckade operationer’ knappt ett år efter den är gjord – alltså innan problemen dyker upp…

Jag tänker ’stackars de som det inte går bra för’, det stora flertalet, som får komplikationer – eller ’bara’ går upp i vikt igen?

Har funderat på vart sötsuget tar vägen efter operationen? Kan väl inte bara försvinna som i ett trollslag? Om inte personen minskar på kolhydrater och då kunde han/hon ju gjort det innan operationen?

.

(¯ `° •. ¸? Anmaja ? ¸. • ° ‘¯)

.

.

Ner i backen

Bladen har fallit…

…äpplena likaså, ligger där och ruttnar på komposten.

Det går ju inte att ta hand om dem alla!

Gräset är grönt länge än.

Gräs o gräs förresten, det är annat som växer i gräsmattan också.

Den ståtliga rabarbern har lagt sig inför vinterns vila…

Några äpplen på marken är helt okej att plocka upp o äta.

I pallkragen växer det för fullt, bara att ta till vara på!

I krukan spretar det av olika överlevare.

Massor av blad…

…och några glada soliga blommor!

En nedåtgående sol ger långa skuggor.

I rabatten, stenar i kanten, men gräs överallt…

är gräset grönare på andra sidan?

I vägkanten…

Stenparti?

Höst i trädgårdar och i backarna nu…

.

(¯ `° •. ¸? Anmaja ? ¸. • ° ‘¯).

.

.

Upp i det blå

En dag var himlen särskilt blå…

Färgerna sprakade

…men det börjar bli mer och mer brunt, dött…

Fast vissa träd är fortfarande gröna!

Här och var är det lite blandat.

Och himlen är blå, blå, blååå!

Kalla nätter, soliga dagar, kan det bli sämre/bättre?

.

(¯ `° •. ¸? Anmaja ? ¸. • ° ‘¯).

.

.

Skrytsam knäppgök

Jag slängde ut en sån där fråga som har cirkulerat på fejsboken, jag brukar inte syssla med sånt, men jag är inte sämre än jag nån gång kan göra ett undantag.

Frågan lyder:

”Du som läser detta, oavsett om vi pratar/träffas ofta eller inte, skriv en kommentar om det första du kommer att tänka på, med dig och mig.”

Ingen har förstås sagt något negativt, förutom doteran… Ingen som vågat förstås. Ingen som vill förstås. För så ”gör man inte”. Då håller man i stället tyst. Eller?

Jag kan ju vara en skrytsam och sur dj*kel och en riktigt egoistisk knäppgök emellanåt och att få höra så mycket gott och roligt känns därför extragott i hjärtat!

Så här ser hela raden med svar ut, känns lite skrytsamt att visa här, men jag gör det ändå:

* LCHF-kryssing 2009, när vi skulle leta upp varandra på terminalen 🙂

* och vilken fräsig dam du visade dig vara då vi lärde känna varandra på LCHF-kryssningen =)

*
Smält soptunna!!! 😉

*
kommer inte ihåg mer än att hela uppväxten hade jag ett h…vete :-))

*
ja Emma men du hade det iaf varmt 🙂

*
tänker på dig och din kamera som varit med på flera av våra linedanceuppvisningar runt om i trakten…

*
Skånegatan – fika

*
värme, humor, gapskratt, vin 🙂

*
En god vän som man kan lita på!

*
åh va söt hon är och vilket låångt hår:)…tror du satt med en kamera i handen hemma hos Ulla o åke

*
All hjälp jag fick med datorfixande förr!?:-)

*
Fika och röda kläder!

*
foton och ett glatt humör!

*
Vår frukost i Kalmar förstås!

*
Leende och kram, IKEA, linedansande genomgo´ keramiker, barnsköterska, kattägare, ordkonstnär, nyfiken teknik/data/fotofreak i röda nyanser som gillar hotellfrukost och cyklar med hjälmen o telefonen på

*
Att jag beundrat din fotokonst och att du är en trevlig vän att konversera med på detta sätt.

*
En go tjej med glimten i ögat som gillar att köra bil.

*
En glad, pigg tjej/kvinna som är nyfiken och orädd, härliga färger på sina kläder!

Blir du vän – eller redan är vän – med mig på FB så kan du gå in och läsa vem som sa vad.

Intresseklubben är meddelad.
Själv sitter jag bara och myser…

.

(¯ `° •. ¸? Anmaja ? ¸. • ° ‘¯)

.

.

LOTTO-gänget

Vaknade och såg de frostiga taken och solen som sken…

Men fram på dagen har det mulnat och graderna stiger.

Nu är det nästan nio plus

och det förvånar mig inte om det börjar regna,

lagom till jag ska till stan o träffa mina gamla LOTTO-vänner.

Uppdaterat; Va va de ja sa…?

.

(¯ `° •. ¸? Anmaja ? ¸. • ° ‘¯).

.

.

Ringar på vattnet

Lånad bild på Rickard Söderberg – från hans egna sida

Ja vad ansåg du nu om texten jag klippte in igår, den 26 oktober? Du kanske inte orkade läsa allt och det var kanske för smått? Jag har uppdaterat med en förklaring till hur du kan göra texten större. Gå gärna tillbaka och läs.

Jag berättade aldrig varifrån jag fick texten, men det var åsa som är min keramikkamrat i verkstan som hade publicerat den på FB där jag tog den till min blogg.

Hulda som är en bloggvän, vi läser och kommenterar varandras bloggar, hade googlat vidare och läst om författaren till tidningsklippet, Rickard Söderberg. Han är bl a pianist och tenor och en intressant bloggare upptäckte jag när jag också googlat.

Som ringar på vattnet sprider vi det som berör. Innan Internet, innan bloggar och Facebook – hur spred vi information, intressanta saker och humor?

.

(¯ `° •. ¸? Anmaja ? ¸. • ° ‘¯)

.

.