Ljud

Det känns som jag blivit mer känslig för ljud ju äldre jag blivit. Sånt där irriterande surrljud som hörs överallt. Det kan vara prassligt karamellpapper, någon som har ljudproppar i öronen och lyssnar på musik i alldeles för hög volym, folk som mumlar under en föreläsning eller liknande.

Jag kan gå igång och flippa ut helt om nån sitter och knäpper med naglarna eller för andra småljud ifrån sig. Var på ett möte i våras där de bjöd på vatten, frukt och karameller – karameller med världens prassligaste papper! Och folk åt och smaskade. Det var då jag kom på att det var dj*kligt irriterande och funderade på om jag varit så känslig tidigare. Det kanske är åldersbetingat?

Nu är inte jag lastgammal precis, men jag har ju fyllt sextio ändå. Oj, det låter helt overkligt – åldern alltså… Nåja, jobbigt med dessa surrande, mumlande och knäppande ljud. Och inte kan man säga till folk, för jag gör säkert saker som andra retar sig på. Snorar, harklar och hostar?

Detta var väl ett väldigt intressant inlägg…

.

(¯ `° •. ¸ ? Anmaja ? ¸. • ° ’¯)

.

.

1 comment
  1. Jag har lärt mig att den där typen av hörserlirritationer är en form av tinnitus. Jag är själ otroligt känslig för höga ljud (typ gallskrik, skott, nintendospel, tickande klockor, vissa larm etc). Jag blir som illamående, rent fysiskt. Min syrra har samma problem fast värre.
    Ha det gott du ”tyckartant” i blaskan! Härligt att de har med en som är 25+ och inte bara ”tonåringar”.
    Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.