by Anmaja -

Söndagsmorgonstankar


Undrar var de återstående 6 % hamnade?

Allt känns som vanligt igen. Har redan jobbat i två veckor, uppe före åtta och ”Mannheimer och Tengby”på radion. Lyssnar på deras småprat och funderar på valet i september – hur ska det gå? Tänker i stället på packningen och tvätt och strykning. Jag reser ju iväg inom kort. Ja, jag blir bara borta en vecka, men ändå. Det sker ju inte så ofta.


Albufeira…

åtta vinlottor och jag, två lägenheter, frukost ingår, mycket sol och bad, god mat och gott vin. Kanske en liten utflykt till Lissabon, eller bara slappa runt på plats.

Meeen vad trist att tre vinlottor inte är med, inte kan, inte vill, inte. Men sånt är livet, allt kan inte passa alla – samtidigt. Hoppas träffa A, M och Y på tisdag då i alla fall när vi har första vinlotteriet efter sommaren? (Håll tummar o tassar att jag vinner!)


Snygg, men jag vill ha en röd eller orange…
Fast nån armbandsklocka har jag inte haft på åratal.
Kan jag vänja mig igen?

Det skulle bli åska, men meteorologerna flyttar runt på det. Kommer det idag? I morgon? I morgon är det sista hamndansen för denna sommar och visst vore det väl roligt om vi kunde vara ute även denna måndag? (Fast det ser illa ut i min och Pohlmans prognos) Vi har ju varit ute de nio andra gångerna. Det är otroligt vilken sommar vi haft! Glöm nu inte det mina vänner när snöblasket sätter till.


Ska jag ta stavarna idag?

Nej jag smiter snabbt så slipper jag dem…

Snart ute…

Jag gjorde en till test efter den översta;


Hummm, undrar just… 281,8 % – ???
… men bra att de blå hamnade där de gjorde.
Tror inte jag ska lita på detta – för då blir jag mörkrädd.

Slutfunderat för idag. Eller i alla fall för stunden. Ska se om jag kan göra någon nytta i stället. Men det är ju inte så kul så jag kanske skriver en kom-ihåg-lista till resan. Det gjorde jag alltid förr. Började redan som barn med reselistor och när jag hade familj, man och barn, var det himla bra att ha koll. För naturligtvis var det jag som hade hand om barnens grejer när vi var ute på våra campingsomrar. Mannen skötte sitt förstås.


Fredagskvällskräftfest hos mina godagoda vänner!

Nu är det himmelens länge sen jag skrev komihåglistor och jag brukar aldrig glömma nåt. Vågar jag säga det? Pepper, pepper, ta i trä. Nej det vågar jag inte säga så, så nu ska här skrivas och det gör jag ute för nu ska jag ut med Lussebullekatten. Den lille tjockisen som börjar smaaalna av med LCHF-kost.

.

(¯ `° •. ¸? Anmaja ? ¸. • ° ’¯)

.

.