Goda råd
Min lille vän, min kisse, min Lussebullekatt, kan du trösta mig, stötta mig och ge goda råd? Nej, du kan bara värma mig och trampa på mig när jag ligger på rygg. Du kan göra mig glad genom att sitta i hallen och vänta när jag kommer hem, att skutta omkring och leka med en liten papperstuss eller en garnbit.
Men att råda mig när jag undrar över nåt, det kan du inte.
Jag skulle vilja ha några goda råd, tips och trigga igång smarta svar. Inte just nu, men efter sommaren. Jag har gett mig in i nåt som jag tror blir jättekul, men jag är rädd att jag ska göra bort mig.
Mer än så säger jag inte i dagsläget, vill hålla på det lite, men jag lovar, jag kommer att berätta när tiden är mogen - och det kommer att stå i tidningen, i den Lokala blaskan, i augusti…
(¯ `° •. ¸ ♥ Anmaja ♥ ¸. • ° ‘¯)
.
.
onsdag 2 juni 2010 kl. 21:50
Spännande! Men det låter som om du inte längre behöver några goda råd av kissen, du har nog redan bestämt dig.
Men du ska veta att kissen vill dig det allra bästa.
onsdag 2 juni 2010 kl. 21:59
Himmel så spännande det låter..jag spricker av nyfikenhet :)mmm du din lilla lusse..så pass go…precis som matte kan jag tro..
torsdag 3 juni 2010 kl. 13:55
Ja det är HIMLAR så SPÄNNANDE!
Anmaja
torsdag 3 juni 2010 kl. 21:24
Undrar vad du har på gång!??
Kram
söndag 6 juni 2010 kl. 0:16
Grymt spännande!
de är smarta de små pälsklädda individerna
Jag tror att han kan ge dig lite råd, det gäller bara att lyssna