Mungipor upp!

Hörde på Lotta Bromé i P4 nu innan tre om hur leendet påverkar oss. Var det inte det jag sa? Jag klippte ut en pytteliten mening från en tidning för jättelänge sen och på den stod det att det räckte att jag log en stund så trodde hjärnan att jag var glad och genast blev jag på bättre humör.

Nu går jag ju inte och leeer dagarna i ända, men ibland när jag tänker på det så ler jag lite när jag sitter själv här hemma vid datorn och bara Lussekatt ser mig. Och tycker jag inte att jag blev på lite bättre humör?

Surfade nyss runt och hittade detta på GP:s sida och känner hur rätt det måste vara. *L*

Känner du dig låg? Fram med tejprullen!

En liten bit tejp. Det är det enda som behövs för att du skall bli lycklig. I varje fall om man skall tro två japanska forskare.

Relaterat

Rönen från forskarna presenteras i det senaste numret av tidskriften Modern Psykologi. Forskarna undersökte hur människan påverkas av sin egen min.

De tejpade kinderna uppåt eller nedåt på 88 personer och försökspersonerna fick efteråt uppskatta sina egna känslor.

De som fått sina mungipor tejpade uppåt upplevde en större lyckokänsla än de som tvingades gå omkring och ss sura ut.

Slutsatsen av denna forskarinsats kan bara bli en:

Den som känner sig deppig behöver inte längre knapra lugnande piller. Det räcker att skaffa sig en bit tejp för att lyckan skall vara gjord.

Nu klarar jag mig förstås rätt bra utan de där tejpningarna, men jag undrar om jag ska dela ut (låtsas-)tejpbitar på jobbet också? Inte för att de är sura, långt ifrån, men bara för att de också ska få känna sig lite gladare inombords liksom…

Vad tror du? är det inte så att tron kan försätta berg?

Anmaja

2 comments
  1. Hej! Det stämmer nog att ler man oftare mår man säkert bättre. Ofta får man ju ett leende tillbaka också. Igår hade jag behövt den där tejprullen när jag trött efter första arbetsdagen var och handlade. En karl la på avdelaren på bandet innan jag var klar. Jag puttade resolut bort den och fräste ”vänta lite, jag är inte klar”. Det var en ”butter en” muttrade han tillbaks. Tänk om jag lett istället och sagt värst vad du har bråttom då. Kanske hade jag fått ett leende tillbaks.
    PS. Kattporträtt av ”familjen” är på gång. Hälsa Lussekatten det.
    AKF

  2. Haha, jag känner en som behöver minst tio mil tejp! Kan jag bli sponsrad av någon tejpfabrikant, tror du?
    Hulda

Lämna ett svar till AKF Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.