Månad: december 2009

Nytt år – 2010

Vad har jag för förväntningar? Några har jag allt, men jag tror jag behåller dem för mig själv – så kan du, just du som är nyfiken, återkomma framåt slutet av 2010 och höra hur det gått. *L*

Det är inga större förväntningar, men jag har satt upp ett par mål som jag ska ro i land – precis som jag gjorde för två år sen. Då gick det väldigt bra, precis som jag förväntat.

I lokala blaskans pdf-fil läser jag idag några ’smarta tips’ och jag har kopierat in och skrivit egna kommentarer.

”Smarta” hemmatips
från Telge Energis undersökning

1. Använda bilen mindre
   Har ingen bil så det är ju bra med det och Röde Rudolf använder jag bara om jag verkligen behöver de tio dagar som ’han’ är i min vård.
   .
2. Släcka lampor efter sig
   är lite dålig på det, kan bli bättre. är det okej att ha timer på? Det är ju sååå trevligt att se att det lyser i fönstren då jag kommer hem – och tjuvarna tror nog att jag är hemma om det lyser lite…
   .
3. Sänka temperaturen/ dra ner på värmen hemma
   Jag har redan svalt, trivs när det är svalt och mår som bäst då. Sätter på mig tjockesockar, anktofflor, tröjor och virar in mig i kattpläden från KID.
   .
4. Källsortera
   Hummm… Urusel på det, men har en ambition att lasta på min cykelkärra och lämna på avfallstationen. Borde vara ett genomförbart nyårslöfte?
   .
5. Inte slösa på varmvattnet när man duschar och diskar
   Duschar snabbt och har diskmaskin. Badar nån gång per år. Diskade just under kranen, lite smått som inte går i maskin. Borde ha hällt upp vatten, inte diskat under rinnande. Skärpning på detta!
   .
6. Minska köttkonsumtionen genom att äta mer grönsaker
   äter inte mycket kött, svårt att göra nån ändring. Den ändring jag kommer att göra i detta blir nog att jag ska försöka öka köttintaget i stället då jag den 17 jan gör en nystart i LCHF. Då är det två år sen -prick- sen första start, som gick hur bra som helst.
   .
7. Planera sina inköp för en hel vecka, så att man slipper köra flera gånger
   Jag går till min butik, men borde planera inköpen lite bättre nu när mathållningen förväntas bli ändrade.
   .
8. åka kollektivt
   Det är det jag gör – jämt. Eller använder den tvåhjuliga eller apostlahästarna.
   .
9. Stänga av standbylägen
   Oj, hur klarar mina gamla teveapparater det? De kanske aldrig startar upp igen när jag stänger dem på riktigt? Jag låter i alla fall inte mina laddare sitta i kontakt när jag inte laddar. Men datorn… Den stationära sättas bara på när den är i bruk, men lilla lapen. Vi går till nästa punkt nu.
   .
10. Gå med i en miljöorganisation
    Okej, nåt att tänka på, men vad sparar det? Kan lära mig mer och delge min familj och vänner? Tål att tänka på, men vad finns det för några miljöorganisationer, ska googla på det.
    .

Gott slut och gott nytt till alla mina bloggläsare!

Anmaja

En kopp kaffe med en gräddklick!

Jag är med bil! Från idag och tio dygn, till den 10 januari. Röde Rudolf har lämnats i min vård och jag vet inte vart jag ska köra!

Men det ordnar sej, bara känslan att ha en bil som står här utanför känns bra. Går till fönstret och tittar…

Anmaja

Ska de va så här?
(Nu har snön töat bort sen bilden togs)

Nu ska jag kopiera in en text som jag just hittade hos Anna Hallén och den är så bra. Jag har inte frågat om jag får göra det, men jag är på väg att fråga nu och hoppas att hon inte säger att jag måste ta bort den… Fast då gör jag ju det och sen kan jag ju länka till henne så får ni gå dit och läsa. Men eftersom den är så bra vill jag ha den här, men det är alltså Anna Hallén som skrivit den och den finns här.

Svårt att gå ner i vikt?
29 december, 2009

Kommer Du ihåg första gången du bantade? Kilona bara rasade av. Jag minns att jag tog 10 kilo på 6 veckor och var överlycklig. (I alla fall ett tag) Sen för var gång jag bantade så gick det långsammare och långsammare och till slut var jag tvungen att ta till pulverdieter för att det skulle hända något.

Vad hände? Jo massor, både i min kropp och i mitt val av mat.

Jag började småbanta hela tiden. Försökte att äta lite kalorier och minimalt med fett. Valde lättmargarin eller inget alls på smörgåsen. Bytte till minimjölk och söt fruktfil med 0,1 gram fett. Valde riskakor, grovbröd, popcorn, färskpressad juice och sockerfri müsli. Så min mat blev kalorifattig kolhydratkost. Med pyttelite fett. (Vilket triggar både sug och hunger!!)

Jag åt för lite de dagar jag var duktig. Flippade ut och vräkte i mig andra dagar för att sen svälta och kompensera nästa dag.

Jag bantade år ut och år in på detta sätt. Ibland var jag hysteriskt duktig (om det nu kan kallas duktig) och ibland sket jag i allt för det fungerade ju ändå inte. Ingen metod funkade till slut på mig. Sista gången jag försökte banta var jag med i Viktväktarna i 10 månader. Och gick ner ETT kilo. Det måste ha varit ett kilo saffran, inte fett, till det priset. 10 månader gånger 4 veckor gånger 100 kronor. 4000 kronor för ett kilo fett. *suck*

Vad händer då i kroppen? Flera saker. Nummer ett skapar en fettfri kost en kropp som är mycket dålig på fettförbränning.

Fett öKAR fettförbränningen!

Sen skapar kolhydratkosten ett sug som gjorde att jag smååt (vad jag trodde var nyttiga) kalorifattiga kolhydrater som skapade nytt sug osv. Detta gjorde att jag åt mycket mer än jag trodde var dag. Min uppfattning var att jag aldrig åt… men sanningen var att jag aldrig åt riktig lagad mat på måltiderna utan smååt MELLAN måltiderna. Fast då jag bara valde saker som jag trodde var nyttiga så såg jag inget fel i det jag gjorde. Jag trodde jag var duktig och fattade inte varför jag bara blev tjockare. Lovar att förtvivlan var stor.

Kolhydratkosten skapar också en massa insulin vilket minskar fettförbränningen och ökar fettinlagringen. Insulin gör också så att kolhydraterna lätt byggs om till fett. Så mina riskakor hamnade som bilring på min mage.

Kolhydrater ökar insulinet som öKAR fettinlagringen!

Sen kommer nästa problem. Eftersom jag vissa veckor inte åt speciellt mycket trodde kroppen att jag var utsatt för svält. Kroppen börjar då spara på energi på en massa olika sätt. Så i stället för att jag förbrukade mina kanske 2000-2500 kcal så minskade kroppen ner förbrukningen så jag skulle överleva svälten. När det sen äntligen kom mat (när jag tappade kratften och åt en massa dumt) så blev kroppen överlycklig och lagrade ALLT den bara kunde.

Lågkaloridieter minskar fettförbränningen, minskar förbrukningen och sätter kroppen på LAGRA!

Ju fler gånger jag bantade desto snabbare blev min kropp på att anpassa sig och minska förbrukningen. Till slut stod jag still på ca 1000 kcal/dag. Alltså min förbrukning låg på 1000!! Ville jag gå ner var jag tvungen att gå under den nivån. Det blev ju ingen mat kvar. Detta betydde att jag gick UPP i vikt om jag åt som vanligt.

Nu satt jag i en klassisk bantarfälla. Bara pulverdiet fungerade om jag höll ut i veckor. åt jag som vanligt gick jag upp i vikt. Och suget var hopplöst starkt.

Det är här de flesta känner sig som ”hopplösa fall”. Speciellt när de får idiotiska råd som ”äter du bara mindre än du förbrukar så går du ner i vikt”. Man kan ju inte äta mindre!!

Vad ska man göra nu då?

Jo, börja äta igen. Med risk för att gå upp ett eller två kilo. Kroppen kommer först att bli överlycklig. Maaat, lagra! Men när kroppen märker att svälttiderna är över så behöver den inte lagra mer. Det kommer ju ny mat flera gånger per dag. Dessa eventuella kilon (brukar vara max 2-3 kg) försvinenr efter några veckor igen så de sätter sig inte. Jag lovar!

Det är nämligen hopplöst att gå ner om kroppen bara kräver 1000 kcal om dagen. men ganska så enkelt att tappa om kroppen förbrukar 2500 kcal per dag. Så därför ska vi välja mat som ger många kalorier men lite energi. Alltså kroppen vill använda kalorierna till annat. PROTEINER. De flesta kalorierna går åt till värme och byggnadsmaterial i kroppen. Inte till energi som kan lagras till fett.

Vi vill också äta mat som stimulerar till ökad fettförbränning och som gör krppen trygg: FETT. Fett stimulerar inte insulin alls, vilket i sin tur är kanon. (För mycket proteiner stimulerar insulinet. För VISSA, inte alla, kan det bli för mycket. Vanligt hos diabetiker typ II))

Och undvika den maten som kan bidra till fettinlagring. Mat som frisätter insulin – alltså kolhydrater. Men inte till absurdum. ät grönsaker ovan jord, ät nötter om du tål och var lite försiktig med mjölksocker.

Hur lång tid tar då denna förändring i kroppen?

Vissa kroppar blir lugna och börjar förbränna redan efter 8-10 veckor. Andra kroppar är envisa och du tvingas äta utan viktminskning i upp till ett halvår, kanske ett år. Men vikten kommer att börja krypa neråt… fast sakta. Har du ätit sönder din kropp kommer du aldrig mer att ”rasa” i vikt. Men naturligtvis kan du gå ner i vikt.

Det bästa med lågkolhydratkost är att du mår så bra under tiden. God mat, mycket mat, varierande mat, näringsrik mat, inget sug (ännu en anledning till varför så många lyckas) Du blir friskare, piggare, bättre fungerande mage och sover bättre.

Lägg om din livsstil och kolla vågen om ett år! Lovar, du blir glad.

Genvägar?

Det finns inga. Och de du tidigare provat har ju bevisligen INTE fungerat. Snarare skapat genvägana ett enormt problem och gör det sen ännu svårare att gå ner i vikt. Det är ju genvägarna som är orsaken till kroppens försvar!

Hade det funnits genvägar, hade alla använt sig av dem och alla hade haft sin drömvikt! Eller hur?

äT dig smal och frisk!

Håller du med Anna Hallén? Det gör jag och detta är dj*kligt bra skrivet, liksom mycket annat på hennes blogg.

Anmaja

Paket – ser lite tråkiga ut?

Lite snyggare omslag här.
Men vad kan det vara i?

Har du lekt paketleken nån gång? Det verkar som om den blir allt vanligare nu för tiden. Själv lärde jag mig den av Måntjejerna för några år sen. Var och en skulle ta med ett paket med ’värdelöst’ innehåll, invirat i fint papper. Jag hade nyss flyttat hit och hade fått flera ojordade kontakter över då alla kontakter här är jordade. Jag tog helt enkelt en kontakt och virade in i ett jättetjusigt paket.

Leken går ut på att alla paket läggs mitt på bordet och man slår med en tärning. Den som får tex en tvåa, en fyra eller en sexa får ta ett paket och tärningen går till nästa. När alla paket är slut sätts en timer på tex fem eller tio minuter eller hur länge man vill hålla på. Nu fortsätter man slå tärningen och när man får en tvåa, en fyra eller en sexa och får ta paket – ja då får man ta av varann!

När klockan ringer är leken slut och det kan hända att nån har flera paket och nån har inte nåt. Fast vi har alltid delat med oss på slutet så att alla fått varsitt. Rättvist och snällt. De andra Måntjejerna hade den här första gången vi lekte leken virat in små söta julgrejer och det var ju en aaaning pinsamt att bara ha en obrukbar elkontakt i mitt. *snopet* Jag har lärt av detta att ’värdelöst’ betyder nåt med ’lite värde’…

En påsk för några år sen hade jag inga påskägg och gjorde denna leken med barnbarnen i stället. Jag gjorde själv alla paketen och virade in exakt lika godis till alla och så gjorde jag fula, snygga, vackra och tråkiga paket i en salig blandning. Så klart det blev ’slagsmål’ om det finaste och sen var det rätt kul att alla innehöll samma. Jag lärde barnen att dela med sig, att den som fått många paket fick ge till dem som inga hade.

Förra året tog jag med leken till jul och då hade jag virat in små plattor jag gjort i verkstan med allas namn på. Så när leken var slut och alla delat med sig så alla hade varsitt paket att öppna blev de lite förvånade då de var tvugna att dela med sig igen – för att få sin egen platta.

I år hade jag små stengodstomtar, alla olika, men ändå lika. Och i år hade även min kära lilla svärdotter med denna lek, fast en annan variant. Hon bad oss handla något för hundra kronor. Antingen en sak eller flera, huvudsaken bara att det man bidrog med kostade ungefär hundra kronor. Själv hade hon köpt flera smågrejer och jag bidrog med två spel och Emma dottern hade också köpt lite smått o gott. Vi var sju personer och många, många fler paket.

I år var vi inte så rättvisa att alla fick paket på slutet. Nej, det var bara mina tomtar som delades ut så alla fick varsin. Ett tag satt jag med sju paket, men på slutet hade jag inget alls. Fast då fick jag ett par röda sockar av svärdottern, som hon köpt men Jonassonen fått – och de passade ju inte honom! De två yngsta barnen fick fem paket var av en ren slump och de blev glada för sina värmeljus, diskborstar, choklad, spel och vad det nu var. *L*

Här står mina tomtenissar och väntar…

Det här är en lek som visar hur giriga vi är och vill ha det finaste paketet – utan att veta vad det innehåller. Men det är också en rolig lek där alla kan vara med, för får jag nåt som inte passar min ålder kan jag bara skicka det vidare utan att nån tar illa upp. Jag rekommenderar den på både barnkalas, vuxenkalas, jul- och påskkalas. Och alla andra kalas. *L*

Anmaja

…och ligger på sofflocket och vilar.

Anmaja

Snön smälter undan…

Ett minne blott?

Ljus i vart hus

Snart kan jag sitta ute igen va?

En vit jul fick vi, ja i alla fall en vit julafton, för på juldagen vaknade jag av regn på fönsterblecket. Så gott som all snö som bara vräääkt ner veckan innan försvann. Sååå trist! Och inte har det kommit nån ny, nej det har bara varit grått och trist, förutom en kvart igår då solen sken och himlen var blå.

I eftermiddag ska jag till förorten och dansa – mellandagsdans kan man säga. Ja dansa o dansa, det blir kanske inte så mycket med det, men bara att känna lite på dansskorna och musiken blir trevligt. Jag gick ju ingen kurs i höstas och har glömt alla danser*. Har kollat bussarna ut och det rör sig väl om ca en dryg mil åk- och gåväg och det tar nästan en timma från port till port. Konstigt att folk föredrar bil?

*överdrev nog lite där va?

Anmaja

Annandagen idag, Julen går mot slutet, känns som vanlig lördag. Alla affärer öppna igen som vanligt. Känner att jag varit lite dålig på att kommentera hos er nu i flera dagar, men jag har läst, varit inne och hos er alla som jag följer och jag har bara inte orkat/hunnit skriva hos er. Och jag vill tacka för alla kommentarer jag själv fått och inte skrivit svar på.

Idag ska jag se till att få in lite julkort från julafton och kanske ett å annat kort med snö på, för nu är den bortregnad här och det är så jättetrist, slaskigt och mörkt igen. Det regnade heeela dagen igår när jag slirade bort till kyrkan för att höra Stina sjunga fem vackra psalmer. De finns nu på YouTube och går att söka på hennes namn eller på min sida där.

När jag registrerade mig på YouTube så var ’Anmaja’ upptaget och jag valde mitt nicknamn två gånger efter varann, Anmajaanmaja. Ser ju lite konstigt ut förstås, men så blev det och där går att söka mina filmklipp.

Nån som funderar på var Anmaja kommer från förresten? Ja, namnet alltså, menar jag jue. Själv kommer jag från Stockholm, men jag bor i Kalmar sen jag var 28. Anmaja är de två första bokstäverna i mina tre namn och när jag säger det säger jag det med två n – Ann-Maja. *L*

God fortsättning alla! Jag återkommer till era bloggar, jag lovar!

Anmaja

Frost o snö snart ett minne blott – regn hela dagen!

God fortsättning, denna regniga Juldag! Jag har varit kyrklig och lyssnat på Stina som sjungit sååå vackert i dag på förmiddagen i min församlings kyrka. Förresten har jag nån församling när jag gått ur kyrkan? Ska strax lägga ut de filmer jag tog när jag var där på YouTube. återkommer därför om detta lite senare. Kanske berättar jag lite senare om en jättefin och underbar julafton med barn, barnbarn och svärbarn också.

Hos Kostdoktorn – Andreas Eenfeldt – hittade jag hänvisning till en bra artikel i DN, läs den du också. Särskilt om du fortfarande är fettskrämd – som jag själv varit i hela mitt liv! Artikeln heter som dagens titel i min blogg; ’Fet mat orsakar inte övervikt’. Där står bla:

Fet kost gör oss inte feta. Det visar den hittills största studien med 90.000 deltagare. Den fettsnåla nyckelhålsmärkningen saknar vetenskapligt stöd och bör skrotas, anser en ledande svensk forskare. – Två generationer svenskar har fått fel kostrekommendationer och har jagat fett i onödan. Det är dags att se över kostråden och basera dem på modern vetenskap, säger Göran Berglund, professor i internmedicin vid Lunds universitet.

Anmaja

Så är dagen kommen…

GOD JUL

önskas till alla som hinner titta in här idag!

Anna-Anmaja

Pssst… Varför är det svårare att lämna Lussekatt själv hemma några timmar just denna dag än andra dagar? Kan jag ljuga och säga att jag bara ska gå o jobba?

Kan du våra trafikmärken, eller vägmärken som de heter? Hur tolkar du dessa runda här över? Ser du skillnaden – förutom att det är olika sabotage på dem, smuts och klotter? Jag har googlat, men inte funnit nån förklaring på vad de VERKLIGEN betyder, för visst borde det vara nån skillnad när de är olika?

Gemensam gång- och cykelbana

Delad gång- och cykelbana

Den till vänster visar ju en gemensam bana för gående och cyklister. Ska gående och cyklister hålla till höger då? Eller ska de gående gå på vänster sida och möta cyklisten som kör högertrafik i mitten av banan?

Den högra betyder ju delad bana och den är faktiskt lättare att förstå – tycker jag. Det verkar dock som om alla inte gör det, eller så har jag kanske fel? Men jag tolkar den som att vi går på vänster sida av banan och möter gående som i högertrafik. Vi cyklar till höger och möts förstås som i högertrafik.

Hur gör vi då om någon av skyltarna här över står innan denna bro? Här syns ju tydlig markering för gående och cyklande i marken. Ingen av skyltarna passar – fast det finns ju även ”Delad gång- och cykelbana” som är spegelvända. Så var det dock inte i detta fall.

Jag tror att jag ska skicka dessa svåra djupa frågar till Vägverket.

Vet du skillnaden?

Dan före dopparedan och jag funderar på sånt här trams? Nej då, jag skrev det för nån vecka sen, ja innan snön kom, när det ’bara’ var frostigt och fint och vackert i världen – nu har vi ju snööö. Idag har jag så mycket annat att tänka på att jag inte kan blogga nåt vettigare. Har gjort tryffel som jag tror blev för lös och en saffranskaka som blev en stor smulhög. Så väntar jag barnbarnen, Lisa 4 och Oscar 6 som skulle vara här medan föräldrarna går en sväng på staden.

Jag återkommer när tiden är med mig.

Anmaja