Nu har sommarpratarna i radions P1 börjat och det var Ingvar Kamprad som inledde i lördags. Jag lyssnade på nästan hela men igår missade jag och jag vet inte ens vem det var, då jag i stället fastnade i P4 där ”Elfving möter Eva Brunne”just pågick, riktigt intressant. Hon kommer troligtvis att bli biskop till hösten och jag förstår över huvud taget inte varför man behöver påpeka att hon är lesbisk?
Jag har aldrig nånsin förstått vad sexualiten har med människors jobb att göra eller över huvud taget. Alltså jag menar, vad spelar det för roll om kvinnor gillar kvinnor, män gillar män? Det finns väl för jösse namn annat att bekymra sig för?
Så här står det om henne på SR:s sida:
Hon blir världens första lesbiska biskop när hon tillträder sin post i Stockholms stift i höst, men innan Eva Brunne kan förlika sig med sin nya titel, måste ett överklagande som ligger på valproceduren i biskopsvalet utredas, och det kommer inte att vara klart förrän i augusti.
Brunne själv tror att hon kan bli en symbol för att påvisa att man även i kyrkan får lov att vara precis den man är. Hon vill leda kyrkan framåt, och det verkar hon vilja göra med besked, som den trygga skånska hon är.
Kvinnan hon älskar och lever med är också präst, och de båda träffades på jobbet som så många andra, där av drar hon slutsatsen att man kan flirta även i kyrkan.
Förresten, jag skulle gärna lyssna på henne i sommarprorammet, men kan inte se henne i listan som finns på denna sida. Jag har prickat för flera andra som jag tror blir intressanta och missar jag tiden på eftermiddagen går det i repris innan midnatt eller så lyssnar jag via webben.
Idag har jag lyssnat lite från och till på Hanna Hellquist, en värmländsk skribent, radiopratare och författare. Hon blev känd för sina krönikor och kåserier, jag tror det var i DN. Det var också intressant. Jag gillar sommarpratet och har lyssnat på det sen jag var tonåring och stod och diskade efter lunchen hos mina mostrar på 60-talet. Fast nu gör jag ett aktivt val när jag rattar över till rätt kanal, det gjorde jag inte då eftersom radion stod på och det gick in i öronen och jag drömde om att göra ett eget sommarprogram.
Jag har ända sen jag stod där i diskbaljan, med händerna i moster Margaretas stora orange gummihandskar, tänkt hur JAG skulle utforma MITT sommarprogram. Jag har även ibland skrivit ner lite stolpar och kom-i-håg för att få ihop nåt. Då och då har det blivit riktigt bra och nu kan man ju dessutom som helt okänd få en dag att prata – om det vill sig så.
Men jag är ju ingen talare – jag bara skriver och lyssnar.
Anmaja
Vilka underbart vackra bilder! Håller med dig att det väl inte spelar nån roll vad en människa har för sexuell läggning. Sommarpratandet är trevligt men på senare år har jag prioriterat annat. I år är det att jag läser för brinnande livet. Om du hade ett sommarprogram skulle jag förstås lyssna. Fattas bara annat. 😀
Vacker petunia som du fotograferat.
Jag brukar också höra på sommarpratarna.
Det kan vara riktigt underhållande.
Kram Ingrid
Nu har jag läst ikapp i din blogg. Du passar bra i midsommarkrans. Jag ser fram emot ditt prat- och musikprogram. Sök!
Arvidsdottern – Du skulle lyssna, det låter bra! Jag skulle inte kunna prata fritt – bara läsa inantill så jag håller mig till att blogga tror jag. 🙂
Ingrid – Petunia, ja så heter de. Vita, jättefina och bilderna mot den blå himlen blev fint som snus. 🙂
Bella – Ja jag funderar vidare. 😉
TACK kära vänner för att ni orkar kommentera mina inlägg!
Anmaja
Vackra bilder.
Ja, jag har också lyssnat lite på sommarpratarna och efter att jag såg din lista där så ska jag nog passa på att lyssna vid flera tillfällen framöver också.
Ha en fin dag i solen!
Ja Wenona, ibland kan den mest oväntade vara trevlig och överraskande bra, så jag ska se till att ’kolla’ varje dag.
Hadebra!
A