Luften gick ur


Ekipaget, första fotot, här på gården

Vaknade som en vanlig jobbardag och tänkte att jag snozar en gång, det blev en gång till och en till. Jag som aldrig snozar bestämde mig till slut för att stiga upp en timme senare och ställde om klockan. Det är ju min lediga dag och jag skulle bara in och jobba ett par timmar, så jag ville inte frånta´ sekreterarna deras onsdagmorgonjobb, som jag gör de andra dagarna. Detta innebär att gå och låsa upp alla dörrar och öppna upp datorerna. Inte särskilt upplyftande, men ett jobb som ska göras. Nu slapp jag det och det föll på sekreterare M:s lott. Jag tror hon ”gillar”det lika bra som jag. *L*.

Jag kom strax efter åtta och kände att det var fullt upp överallt – till skillnad mot när jag vanligtvis kommer först av alla redan 06:30. Gjorde mitt jobb, fikade vid datorn och två timmar senare var det klart. Då hade jag dessutom skrivit protokollet från vårt ”sekreterare-med-flera-möte”, sk ”Lisa-möte”, som vi hade igår.

När jag kom hem försökte jag få tag på mina keramikvänner som ska träffas – äntligen – i verkstan i kväll på lite ”mat-å-prat”. Detta försöker göra ett par gånger per år. Har messat, mejlat, ringt och svarat i telefon. Har inte fått tag på alla, men räknar att det blir som vi sagt.

C och R ringde, hade inte riktigt fattat om det skulle vara idag och visste inte om de orkade vara kvar så länge – de kom till verkstan redan på förmiddagen. E och å har jag haft kontakt med för ett par dagar sen, men de har inte svarat idag, så dem räknar jag med. A kan inte komma och det visste jag, men jag hoppas att hon kanske dyker upp ändå. Och så har jag pratat med lilla M och hon var trött och skulle gå och vila. Men komma med jordgubbar och grädde sen! Jess, va gott.

Själv har jag fixat en sallad och slänger med en ost också. Salladen innehåller redan ost, både lättstekt halloumi och fårost, samt bacon och kanske jag hittar nåt mer att kasta i? Ser fram mot träffen även om det just nu känns som om luften gått ur. Man* ska inte gå o jobba på sin lediga onsdag mitt i veckan. Hur mycket man* än trivs. 😉

*Varför skriva ’man’ när jag menar ’jag’?

Anmaja