Månad: januari 2009

Is på Olsan

Det snöade lite lätt för en stund sen och ser ut ungefär som på bilden, ett tunt flor av snö på marken, men himmelen är inte blå, bara grå. Det snålblåser och jag har inte tänkt att gå ut förrän till kvällen. Då ska jag ta en av mina vunna vinare och cykla bort till Anne med familj. De bjuder på middag och jag på vin – en himla bra fördelning tycker jag. Sen ska jag vid halvåttatiden till Kalmar slott och filma en dans-uppvisning som Ostkanten har där på vår ordförandes dotters bröllop.

I natt har jag sovit i närmare nio timmar och det var förstås välbehövligt. Jag var ju vansinnigt trött nästan hela eftermiddagen och kvällen igår. Inte undra på när jag sovit bara fem timmar vissa nätter och desutom jobbat en vecka och det var fredag. Idag är jag piggare, men inte så pigg så att jag orkar städa och tvätta och pyssla med annat än att sitta här vid datorn och skriva och redigera foton. Det kan förstås ha med lust att göra också.

Anmaja

Jag är vansinnigt trött och skriver inte mer än så här. Titta på bilden i stället för att läsa min text idag och njut av den gamla vackra båten som ligger där upp-och-ner. Bryggan är rätt fin också, men jag skulle inte våga gå ut på den och förresten ska jag gå och lägga mig. Ska se resultatet på Let´s dance i sängen. Men ingen skulle åka ut idag, men någon form av resultat kanske visas?

I morgon kanske jag är piggare. Ska sova åtta tim minst i natt, inte bara fem som jag slarvat med i veckan.

Anmaja

Nyårsdagspromenadfoto idag också

Idag har jag bjudit en av mina bästa väninnor på lunch. Hon fyllde år förra veckan. 72 år, eller var det bara 62 år? Om jag säger att jag är tio år äldre än jag är så tycker folk att jag är väl bibehållen, brukar hon säga. För om jag är ärlig och säger min rätta ålder kan folk tycka att jag ser förfärligt gammal ut.

Väninna fick välja lunchrestaurangen och det blev Zorbas där de har en jättegod buffé. Vi åt och vi pratade och tiden gick. Sen tog vi en liten vända på stan och kikade om vi kunde göra av med lite av lönen. Det kunde vi. Jag köpte ett par pantalonger på Lindex där jag hade 50 kr rabatt och det kunde jag ju inte bara kasta bort.

Lussekatt undrade varför jag kom hem så sent efter jobbet, jag hade ju åkt direkt till stan när jag slutade vid tolv. Jag förklarade att jag ätit lunch med Marita, men jag är inte helt säker på att han fattade.

Anmaja

Denna dag solade ingen på stranden

Vinlotteri här hos mig ikväll med blomkålsoppa o bröd och ostkaka med sylt (ej för mig) och grädde. Tolv flaskor stod på byrån och väntade på tre vinnare. Nio personer runt bordet, tre kunde inte komma.

Och det var jag som vann sex och jag valde två vita och fyra röda. När det bara var fyra lotter kvar var jag säker på att jag skulle bli dragen, det är alltid så snörpligt att hänga kvar så länge och snubbla på målsnöret. Men det blev Elisabeth och hon var glad i alla fall för hon hade fått 50-årspaket av oss. Jag blev inte dragen som nr tio eller elva heller och jag blev så dj*kla glad när det bara var min lott kvar, jag skrek av glädje. Vi skriker ofta i denna församling. *L*

Anmaja

Nu har jag sjungit igen och det är ju så kul, men jag vågar fortfarande inte sjunga ut när vi är så få. Jag undrar var de över trettio personerna som anmälde intresse till kören har tagit vägen? Alla kan inte jobba samtidigt, men det går ju lite sjukdomar och visst är det skönt att stanna hemma efter man kommit från jobbet denna mörka årstid. Jag har ju så nära så jag har lättare för att ta mig tillbaka. Men det hade verkligen varit kul om vi i alla fall kunde vara 15-20 stycken varje gång.

Skulle ha åkt på dans i kväll, men jag orkade inte efter allergianfall på jobbet som fortsatte när jag kom hem. Det är så dj*drans jobbigt! Nu har det gått över och jag hade kunnat åka, men jag har ställt in mig på att fixa lite inför morgondagen och att se på teve.

Jag går kurs måndagar och då är det ”Easy med Irja”, den kursen är jättetrevlig, med lätta danser jag kan ta till mig. Sen har jag hoppat fortsättningskursen för jag tycker det är för jobbigt att lära nytt, nytt, nytt hela tiden. Det går några veckor, men sen känns det som korvstoppning och då är det tyvärr inte roligt längre. Det är synd för instruktörerna är jättebra och duktiga.

Så jag har fundering på att hoppa på nybörjarkursen i stället eftersom det är många nya danser som jag inte har lärt mig på den. Det kommer ju alltid nya danser och visst är några gamla som jag kan, men det kan vara skönt att slippa tänka så mycket. *L* Nostalgikursen som är ny för i vår lockar lite, men att gå tre kurser låter lite väl bra.

Anmaja

Den lilla röda stugan står nån stans ute på Stensö. Solen låg lågt och det var en vacker dag, en nyårsdag, den första dagen på året som låg oanvänt framför mig. Det tycks som om jag tog hur många foton som helst och det gjorde jag nästan. Nu har jag faktiskt länkat in alla som jag inte visat, förutom i bildspelet då förstås. De ligger här bakom i bloggen, där läsaren inte ser och jag kan plocka fram ett efter ett i drygt två veckor om jag inte vill välja något annat emellanåt.

Nu är det hög tid att dricka upp mitt kaffe och sen promenera till jobbet igen. Det är dags för Barnkören att sjunga!

Anmaja

En ensam båt, ska den ligga där hela vintern?

Den första januari tog jag ju en massa fina kort på min promenad och de tänker jag fortsätta att visa. Jag har dem i bildspelet jag gjorde och satte in här tidigare, men de är finare att se så här stora då bildspelet blev så litet i bloggen. Det kan kännas lite trångt här ibland.

Jag har även fixat ett större bildspel på de här vinterbilderna, det finns här, på min ”startsida”för övriga sidor jag gjort.

Idétorka skulle jag vilja påstå att jag har för skrivandet idag, så jag lägger nog ner här. Har sovit dåligt inatt så jag tror jag hoppar ner i säng i stället. Hadebra allihop!

Anmaja

Idag en slö dag, lite städning, lite dator, lite inspelat på teve och så lite mat däremellan. Dagen går mot kväll. Lussekatt sitter i fåtöljen, hans nya favoritplats, jag sitter vid laptopen och har just sett ”Carola 25 år”och fick nog en liten annan bild av denna diva som jag tyckt att hon är. Programmet var bra och sevärt.

Har kört två maskiner med tvätt och hängt. Det hänger tvätt överallt här just nu, men så är det när man har egen maskin i lägenheten. Jag har ringt Lena också, Lena som var min bästa vän under några år i Värnamo om sommarloven då jag var där nere. Vi hade sååå mycket kul tillsammans och hennes ett par år yngre kusin Maria var också med, när hon kom från Mjölby. Vi brukade sova ihop på ”vindsrummet”ovanför syskonen B.

Lena och jag har i alla år skickat julkort, men det är säkert 15-20 år sen, om inte ännu mer, som vi träffades. Hon lät precis som vanligt. Det gjorde jag också sa hon. *L* Ja, vad har förändrats, det är ju bara tiden som gått.

Lena visste väl vem min moster Margareta var och jag ville meddela att hon var död, innan hon själv kommer att se det i deras lokala tidning. Jag hörde att hon blev förvånad och ledsen och sa att det var den sista av syskonen B som nu gick ur tiden. Vi fortsatte att prata om våra gamla och gick tillbaka till vår egen ungdom, våra barn och barnbarn.

En gång var vi de yngsta, nu är det vi som är de äldsta.

Anmaja

Med hjälp av Jonassonen, som satt på tåg tillsammans med Oscar till Stockholm i förrgår, har jag fått rätt på Keramiksidan, så nu är den uppdaterad. Bara upplysningsvis så här på lördagsförmiddagen. Den är långt ifrån klar, men jag är på g och bara att kunna publicera den igen känns lyckat. Det var en adress som skulle bytas.

Idag ska jag passa Lisa ett par timmar och det regnar så vi kommer nog att vara inne, här hemma. Svärsonen kommer vid elva med henne, den lilla fröken som snart fyller fyra. Ska inte upprapa att tiden går så fort (men det gör den!). Annars har jag inte planerat något mer än att städa i helgen då jag ska ha vinlotteri här på onsdag.

Anmaja

Min moster Margareta har somnat in idag. Känns lite tomt, lite ledsamt. Nu är det jag, syrran och mina tre kusiner som är de äldsta på denna sida i släkten. Det skiljde nästan 30 år på min moster och mig, hon född 1920 och jag 1950. Får jag leva så länge som hon fick?

För precis sju veckor sen kom hon till Gröna Lunden, gästhemmet Svalan, för att få ’vård i livets slutskede’ som det så fint heter. Jag är så glad att jag åkte till henne i julas och att vi hann pratas vid ett par gånger efter det, senast i början på denna vecka.

Hon var så medveten om att hon inte skulle komma hem igen och hade börjat prata om att sälja lägenheten. Hon har verkat så glad eller pigg sen hon kom till Svalan, verkat så tillfreds med situationen. Hon var så nöjd med personalen och att bli ompysslad. Förmodligen har morfin-plåstren gjort sitt till och i eftermiddags då de ökade dosen somnade hon bara helt lugnt in.

Anmaja