Fortsättning


Sommaren 1962

Jag fortsätter redigera syrrans skannade diabilder, det är så kul och minnena från den tiden tycks krympa och bara komma närmare nutiden. På gott och ont förstås. Den här tiden var ju ingen lycklig tid precis. Min pappa dog plötsligt i en bilolycka, ja det förändrade hela min lilla värd, min lyckliga bubbla som jag trodde skulle vara för evigt.

Bilden här över är från sommaren -62 och syrran och jag skulle åka med mostrarna, Ingrig och Margareta till Gravarne*, där kusin Margareta med familj hyrt en del i ett hus under några sommarveckor. Släktingarna gjorde allt för att vi småflickor, ja vi var ändå 12 och 14 år, skulle få en fin sommar. Det fick vi nog, först släkten nere i Värnamo, sen västkusten som sagt och efter det följde vi med kusinens familj till Kungsör och sen var sommaren slut och jag började i sexan. Livet fortsatte.

* Blev Kungshman året efter vi varit där.

Jag önskar en god fortsättning på dagen, ett gott slut på detta år och hoppas på ett GOTT NYTT åR!

Anmaja

Då och nu


En ung tjej på 14 – 1964

Syrran har skannat sina gamla diabilder från 60-talet. Jag var med på många och jisses så vi skrattade av denna nostalgitripp. Jag tänker redigera de flesta bilderna och här tycker jag att jag har lyckats rätt bra va?

Förkylningen är så gott som över nu, men jag har en dj*kla hosta som är jättejobbig och jag kan inte tänka mig att den blir bättre då jag lägger mig ner? Måste nog försöka tvinga i mig Cocillanahosmedicinen, fast den är så himla rälig. Det kanske är bättre med en whiskey, fast senast jag smakade denna ädla dryck höll den på att komma upp igen. *urk*

Rätt skönt med jul-, nyår- och trettonhelger när det bara är en eller ett par jobbardagar emellan. Har inget extraledigt, tycker om att jobba, trivs där och med det jag gör, men visst är det skönt med extra helgdagar mitt i veckan. Inget jag varit van vid tidigare då jag jobbade ute i sjukvården, då rullade det på enligt schema. Allt var inte bättre förr. *L*

Hinner inte skriva mer, ska fortsätta redigera de gamla fotona.

Anmaja

Gråtit på bio


”Vägen hem var gråvit och frostig”- lek i PS

Jag har gråtit på bio i kväll. Eller snarare eftermiddag för filmen började redan 16, men varade nästan tre timmar. Jag har sett Australia” och det var ju en storslagen film som ”hade allt”. Kärlek, krig, spänning och lite auberginskt fantasy. Eller vad jag ska kalla det. En lagom kompott i alla fall och jag säger bara; Gå å se den!

Egentligen skulle jag ha gått och sett Måns Herngrens ”Alla flyter”men någon på jobbet pratade om den andra och jag lockades av att den gick så tidigt. Det var ju bra och den andra filmen kan jag ju se nästa gång.

Anmaja

Utmärkelse

Att få sk utmärkelser och ”skickavidare-grejer”så här på bloggen är förstås smickrande, men jag läser inte andra bloggar så regelbundet, men har förstås några som jag oftare besöker och dem läser jag ikapp så jag inte missar nåt. Nu har jag fått en utmärkelse som jag ska skicka vidare till åtta andra, men jag väljer att stoppa där och önskar alla mina läsare som också bloggar att känna sig utvalda och ev länka tillbaka till mig.

Texten, som är standardiserat opersonlig, lyder något avkortad så här: ”Den här bloggen byggs och fylls av NäRHET – närhet i rum, tid och förhållande! Denna bloggare är osedvanligt charmerande och syftet är att finna och att vara vänner. Vårt hopp är att när banden genom dessa utmärkelser är knutna, kommer ännu mer vänskap att ha fortplantat sig. Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa! Ge denna utmärkelse till åtta bloggare, som i sin tur väljer ut åtta bloggare. Kopiera in texten och bilden på deras utmärkelse”.

Jag skickar självlart tillbaka den till Anna-Karin och tackar så mycket!
Anmaja

Paketleken


Ett paket per person eller några fler

Har ni lekt paketleken som jag berättade om tidigare? Egentligen ska var och en bidra med en present och paketen läggs mitt på bordet. Denna gång hade jag virat in alla presenter själv och så samlades barn och barnbarn mfl runt bordet. Vi hade en tärning och började slå i hopp om att få en sexa för i så fall fick vi ta ett av paketen. När alla paket var slut satt några med tre paket och några hade inte lyckats få något, men eftersom leken inte var slut fanns det hopp.

Vi satte en timer på fyra minuter och fortsatte slå med tärningen, en efter en. När någon fick en sexa fick den ta paket från nån annan. De fina och vackra paketen brukar vara mest åtråvärda, fast ingen vet vad som är i.

När tiden är ute kan det se rätt orättvist ut att inte alla får paket och när jag gör denna lek med mina tjejkompisar brukar vi ändå dela med oss på slutet så att vi får varsitt paket. Så gjorde vi inte denna gång och det tittades lite snett runt bordet på dem som hade många paket.

Nu visade det sig att i alla paket låg nästan samma saker, ja det visste jag ju redan – en liten keramikplatta med våra namn på. Var och en ville förstås ha den platta som det stod dens namn på så det blev ett bytande och ”dela med sig”tills alla ändå var nöjda och glada.

Den som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket…

Anmaja

Julbord på lokal


Buffé på Tjärö i september 2008

Ett riktigt julbord på lokal, eller i alla fall en stor fin jultallrik har jag faktiskt saknat i år. även om nu skinkan för mig, och de flesta andra, är det viktigaste och jag köpte själv en på tre kilo. Vi åt jättegott hemma hos doteran på julafton, det var det inget fel på alls och syrran bjöd också på julbord när jag var där igår och förrgår. Men just det där att bara sätta ner rumpan i en fint smyckad lokal och njuta av ett dignande julbord är så speciellt.


Jultallrik från Helene och Jörgen 2007

är fortfarande förkyld och mår pyton idag också, men det är betydligt bättre och jag tar det bara lugnt och har sovit och druckit mycket vatten. Ska sen om jag orkar gå igenom syrrans diabilder från tidigt 60-tal som hon har skannat in. Det var jättekul att se dem, många var tagna på mig och jag var då en stackars* söt och blyg tjej.

* Kände mig vilsen, med en pappa som dog plötsligt i en bilolycka då jag bara var tolv …

Anmaja

Förkylt igen

Hemkommen från Värnamo och genomförkyld. Usch och fy så risig jag känner mig. Orkar bara visa några av julens klappar och en bit av granen hos dottern. återkommer då jag är piggare. äh förresten här är några tomtar från julafton också.

Anmaja

Juldoppet

Efter att ha firat en jättefin, god och trevlig julafton hos dotter, svärson och barnbarn m fl så ska jag idag åka till Värnamo och träffa syrran, svågern kanske deras barn och barnbarn och några kusiner. Men huvudanledningen att jag åker just nu är alltså min moster Margareta som är gammal och börjat bli skröplig på senaste tiden.

När vi hade elvafikat lekte vi ”paketleken”som jag skrev om tidigare och det visade sig vara en kul grej för både stora och små. Så kul att killarna ska ta den med till farmor och farfar dit de ska i dag. Så jag hjälpte till att vira in skumtomtar (=små ”värdelösa”saker) i 14 olika fina, fula, stora och små paket.

Julmat, julklappar och ett juldopp i trätunna under guds bara himmel har vi också hunnit med. Där satt vi och bara myste i 38 graders vatten och i luften var det några minus. Sen packade jag ihop alla mina julklappar jag fått. Inga dåliga grejer, ett par stickade och tovade vantar, med katter på från svärsonens mamma. En härlig pläd som ser ut som vitt kattskinn, en ställning till mina bubbelvattenflaskor, flytande galltvål och lite smått och gott som barnbarnen själva tillverkat. Jag har tydligen varit snäll i år.

Tänk att min julafton, var jag än är, alltid blir så himla trevlig, god och glad!?

Anmaja

Traditioner


En dag är det åter sommar

Jag är inte alls särskilt traditionsbunden, men denna kväll, dagen före dopparedagen brukar jag vara hembjuden till mina vänner på ”skinkprovning”och det är något jag uppskattar jättemycket. Det är Annes gamla tradition att bjuda hem några vänner och Henrik och hon har fortsatt sen de blev ett par och tänk vad trevligt det är att komma dit och äta upp deras nykokta skinka! Varför är den godare än min?

Anamaj