
Tidstypiskt 70-tal, handsytt, sexkants-lapptäcke
Photoshoppat 2008
Läste i en blogg på www.silvergen.se en bra idé till min 60-årsdag. Nu är det ju långt in i framtiden men jag tar med mig idén till dess. Så här stod det och jag minns tyvärr inte vem som skrev det:
”När jag för flera år sen fyllde 60 önskade jag mig av arbetskamrater och andra vänner en lapp. En tyglapp 20×20 cm. Jag hade redan fullt i skåpen. Mängder av vackra skapelser strömmade in, många med broderade åminnelser. Alla i vackra tyger. Av dessa har jag sytt ett lapptäcke – ett väntäcke, som jag avnjuter varje dag då jag går in i sovrummet.
Det ska bli mitt bårtäcke har jag tänkt. Jag tänker mig vara omsluten av vännernas kärleksfulla handarbete, när jag ligger där i kistan. – Ska det brännas också, frågade ena dottern. – Nej, har jag svarat. – Det ska ärvas.”
Innan mamma gick bort 1997 sa hon att hon ville ha enklst tänkbara kista och ett bårtäcke över. Syrran och jag funderade på om hon hade vävt något tillräckligt stort och kom på att systerdottern hade fått en stor duk tidigare. Den tog vi och det blev mycket fint, särskilt med tanke på att det var mammas egen vävda duk och så som hon ville ha det.
Jag har sytt många lapptäcken, det första till den äktenskapliga sängen i början av 70-talet. Ett gult dubbeltäcke som sen följt med på campingar och picknickar åren igen och kastades när det var så slitet att det knappt höll ihop, för bara några år sen. Barnen har också fått varsina och det ena, Emmadoterans har jag från garderoben just plockat fram för att fotoföreviga – bilden här över. Jag Photoshoppade lite med det… *L*
Anmaja