1260º


Svart flätat fat – ett minne blott…

Tänk att ynka 60 grader kan vara för mycket! Skillnaden på perfekt och totalt misslyckat. Jag satte en ugn tillsammans med Maritas grejer igår. Vi hade kommit överrens om att bränna rätt varmt för att oxiderna skulle bli bra. Vad jag inte tänkte på var att min svarta lera bara kunde gå till 1200… Två fat, som jag var dj*kligt nöjd med föll ihop som pannkakor! Det ena var ett kavlat slätt fat och det andra var det här över. Det skulle få en svart lite blandk yta, påminnande om järn. Flätade järnstänger, vad sägs om det va? Men icke sa nicke, nu står det platt, helt utjämnat i verkstan. Jag var särsklit nöjd med just detta flätade då det var så rejält!

Anmaja

Parasoll

Att sitta på balkongen är så himmelskt skönt! Men när solen ligger på blir det varmt, de senaste dagarna olidligt varmt. Men nu har det i stället blåst och då är det knappast njutbart någon stans utomhus. Så jag har hållit mig undan, förutom promenaden på morgonen och cykeltur till verkstaden. På tal om verkstaden, ja det får jag ta lite senare. Uj, uj, inget kul, vill jag lova.

Hade ett större parasoll tidigare, men så fort det blåste det minsta lilla vrängde det sig ut-och-in. Nu hoppas jag att detta lilla söta från IKEA ska hålla i vindarna. Det skuggar ju lite lagom där ute i alla fall. Nu ska jag leta upp bilderna och lägga in här och sen ska jag skriva ett inlägg om keramiken… *sur*

Anmaja

Stavgång


Vallmo utanför åby Mejeri – Galleri i Ljungbyholm

Jag har varit stadd med bil några dagar, men bara behövt köra ett par vändor, så den har mest stått och blivit pollendammig här ute på parkeringen. Idag skulle jag lämna in den på verkstad ute vid flyget och hade tänkt hänga på cykeln. Men den lämnade jag in igår för den har låtit så konstigt ett tag nu. Vet inte om nåt är löst, kedjan som skramlar eller nåt annat. Skönt att få den genomgången innan semestern då jag hoppas på många goda cykelturer både hemmavid och på öland.

Det har börjat blåsa, ja närapå storma, men jag tänkte att en promenad hem efter jag lämnat bilen inte kunde vara fel. Jag uppskattade vägen högst en halvmil. Kanske bara 3-4 km? Det var svårt att räkna ut på kartan. När jag packade mig iordning mörknade det på väldigt i fjärran och när jag körde iväg kom några fina stänk. Djädrar anåda, tänkte jag, men regnjackan låg fint i ryggsäcken så det borde inte bli några problem. Och ska man bara hem gör det inget att bli blöt, eller hur?

Jag lämnade bilen, drog ut stavarna, proppade en bok i öronen och började min vandring/stavgång. Regnet höll sig helt bort och solen tittade i stället fram flera gånger och blåsten yrde bakifrån. Det var riktigt, riktigt skönt att gå hem. Det tog 59 min exakt.

Anmaja

Pssst… Jag vann inget vin igår…