Fet

Nu har jag drömt en sån där tydlig dröm igen som jag exakt kom ihåg när jag vaknade… Jag har tänkt på den i ett par dagar. Särskilt påtagligt blev det när jag hejade på en sjuksyrra på jobbet igår. Det var nämligen henne det handlade om. Eller rättare sagt handlade det ju om mig och hon sa bara ett par ord till mig och det var de orden som klingat i huvet sen jag vaknade…

Vi kom att komma samtidigt i en korridor, jag gick före och hon några meter bakom och det kändes lite obekvämt. Jag kände mig uttittad… Detta är alltså drömmen jag berättar nu. Hon ropade på mig och jag stannade, vände mig om och hon sa:

”Visst har väl Du gått upp en massa i vikt?”

Ridå – där vaknade jag!

Inte undra på att det kändes lite fånigt när jag såg henne på jobbet strax efter? Funderade på att fråga om hon tyckte att hon var sjyst…? *L*

Anmaja

Mjölkköksutvecklingen

När jag började på Barn- och ungdomskliniken i Kalmar, den 9 april 1979, hade vi en dam som enbart jobbade i mjölkköket. Hon hällde upp flaskor med bröstmjölk, ersättning och välling till alla barn som skulle räcka under ett dygn, enligt mjölklistan för inneliggande patienter på 25:an och ”Småland”. Hon körde ut mjölkvagnen till salarna på bestämda tider och gu´nåde den som kom och tog en flaska tidigare än bestämd tid – även om ett barn skrek av hunger!

Vi började se olikheterna hos barnen, en del ville vänta, en del ville äta på andra tider och så småningom behövde vi ingen ”tant i mjölkköket”längre. Vi barn-sköterskor lagade till allt eftersom det behövdes och fixade det själva. Det var enkelt att ha det så. Vi såg ju dessutom till barnens behov och förmåga att äta, att amma fritt osv.

Nu är det andra tider. Ett nytt fint mjölkkök har byggts uppe på Vaggan-Neo och en barnsköterksa har 3-5 timmars jobb där varje dag! Det ska åter hällas upp på flaskor, alla flaskor ska märkas upp – inte bara med ett namn utan på den lilla etiketten ska rymmas för- och efternam, födelsedag, bb-nummer, mängd mat, vilken typ av mat* som finns i och hur länge maten håller. *Det kan vara egen bröstmjölk, bröstmjölksgivare eller bröstmjölksersättning.

Allt vägs, mäts med spruta och skrivs på. Små sprutor dras upp med Protovit, olika näringspreparat och kosttillskott. Små medicinburkar fylls med näringspulver. Alla ”små människor”på avdelningen har olika mängd, så det är viktigt att väga rätt och skriva på, så rätt barn får rätt flaska, burk och spruta…

Dessutom har de börjat med pastörisering av givarmjölken. Det kommer leveranser från Västerviks Neoavdelning med bröstmjölk som ska pastöriseras åt dem också. Det sker i en särskild maskin och dataregistreras.

Jaha så är det städning/avtorkning varje dag i kylskåpen, av golvet, bänkarna, mjölkpumparna och diskmaskinen. Ja det är ju maskindisk av alla flaskor, kastruller och grejer och för- och efterhanteringen av det varje dag också förstås. Städning av skåp och lådor en gång i månaden.

Ja mer hann jag inte se och hjälpa till med idag, men jag hann upptäcka att trots att köket är så nytt har de som planerade det inte tänkt på arbetsställningar och praktiska saker för att det ska kännas bra att jobba där! Kanske bara jag med min knasiga rygg som tänker på det, men de som ska jobba där i många år kanske snart känner av hur opraktiska vissa moment är?

…så släng Dej i väggen om Du säger det bara är att trycka på en knapp att jobba i mjölkköket!


Färsk mjölk!

Anmaja

Änglar finns?


änglar som väntar på första bränningen – 1260º

Visst finns det änglar – jag har gjort flera stycken i verkstan. Jag gillar änglar på nåt sätt och har alltid en ambition att göra ”årets änglar”till jul. Jag brukar börja i januari och de brukar bli klara till sommaren – året därpå, i bästa fall.


Gamla änglar blir som nya med glasyr – återstår bara änglahår!

Anmaja

Utställning på sjukhusbiblan


*Omaka Stengods* på sjukhusbiblan i Kalmar

Det speglar sig och man ser rakt igenom glasskåpet… Men denna bild visar rätt bra vad jag ställer ut i denna lilla minimontern. Det är tre krukor där uppe och fyra enarmade ljusstakar nere tillsammans med lite annat smått.


Från ett annat håll – där har jag satt upp en ”ficka”med mina visitkort…


Reflexer var svårt att ungå…

Anmaja

Förändringens vindar blåser…

Har lite av ontimagenkänsla… Ligger och snurrar i sängen om nätterna och funderar…

Jag har blivit tillfrågad om annat jobb på kliniken och jag känner mig Så dj*kla kluven. Vill jag eller vill jag inte? VAD vill jag? Får jag själv ha med ett ord om detta? Det andra jobbet innebär mycket mer ensamarbete, så jag kan ju sitta där med min tjuriga rygg. *sur*

På torsdag ska jag ”hospitera”med en barnsköterska och se vad det innebär. Kolla hur ansträngande det är, hur lång tid det tar, hur ensamt, hur ROLIGT? Se om det är nåt för mig…

Jag trivs ju där jag är nu, har funnit mig tillrätta och känner att vårdandet är passé. Har dessutom i dagarna bytt grupp, tillhörighet. Jag vet inte vad gruppen heter, men det är en grupp för de ”udda”, de som inte har nån eller bara några få i samma yrkeskategori. De stora grupperna är ju Vaggan-Neo, 25:an och Mottagningen med sina barnsköterskor, sjuksköterskor och läkare. I min nya grupp, som i sig är rättså ny, ingår sju sekreterare, en assistent, en kurator, en dietist, två förskllärare, två skollärare och så jag en barnsköterska då… Glömde jag nån nu?

Första mötet med dem blir på onsdag, min lediga dag, men jag har tänkt gå dit i alla fall för att höra lite vad de pratar om och ”presentera”mig. *L*

När förändringens vindar blåser,
bygger en del vindskydd,
men jag bygger mig en väderkvarn!

Skalamodell, eller.....?
Väderkvarn lånad av mina vänner Solveig o Lasse på öland
Här – Lasses Träateljé

Anmaja

Månkören

I eftermiddag ska jag gå till Kalmar teater och se Månkören tillsammans med Annika och Anne. En kille på jobbet är med, Gunnar, och vi brukar gå och se deras föreställningar som är lättsamma och trevliga. Så det ser jag fram mot. Funderar på att äta en tidig middag innan vi ska ses. En laxrätt jag gjorde i fredags och fick över av. Det blir gott.

Har just sett två dokumentarer som jag spelade in igår och blev så dj*kla berörd av… De handlade om familjeangelägenheter som hållits hemliga. Om de går i repris så rekommenderar jag alla att se dem, det var så det grep tag ordentligt i hjärtat… Kanske de går att se på webben så här i efterhand?

Anmaja

Inte bara jag


Tur att jag inte har bil…

Det kan väl ändå inte bara vara jag som retar mig galen på de inplastade tidningarna och tidskrifterna som kommer med posten? Det finns ju ingen smart öppning på dem? ”Jo på baksidan”sa nåt snille till mig en gång och jag tänkte att det är nåt jag missat. Så nästa gång tittade jag särskilt noga på baksidan, men det enda som är där är ”skarven”och i den finns ofta en liten brunsvart markering som tjänar till noll nytta!

Varför finns det ingen perforerad rand att bara dra av? Eller ett sånt där plastband som finns på en del tablettaskar? Och varför är omslaget i plast? Kan jag sortera det bland papper? När jag går igenom all reklam, som jag i och för sig oftast tycker om att få, och läser tidningarna, vill jag kunna samla allt i en hög. Inte sitta med de där plastbitarna som klistrar sig fast som magneter på händerna.

Anmaja

Småhandla på IKEA


Tänkte köpa en groda för att testkyssa, men jag hoppade över det…

Går det att ”småhandla”på IKEA? Jag kan det tydligen inte. Skulle bara in o kolla läget, se julpyntet och köpa deras plåster… Barnbarns-Oscar hade ju så bra plåster när jag var hos dem och nu kom jag äntligen till skott och åkte ut med Marita efter vi hade jobbat lite i verkstaden.

Vi var inte där alls så länge, men med varsin vagn gick det lätt att plocka i lite här och lite där. Ett par förpackningar med svarta ljus, svarta/gråa tomtar/vättar, värmeljus och servetter… En skruvdragare, köttbullar och så ett paket plåster. Jag köpte också en grej till garderoben att ha skor eller småkläder i och en burk pepparkakor.

527 kronor gick det på att åka ut till IKEA och köpa plåster…

Anmaja

Miniutställning


*Omaka Stengods* på miniutställning – Kalmar länssjukhus bibliotek 2005

De mejlade från sjukhusbiblan i förra veckan och undrade om jag vill ställa ut keramik igen i deras lilla glasmonter. Jag gjorde det för två år sen, se bilden, men jag trodde det var förra året. Jisses vad tiden går fort!

Jag har packat ihop en kartong i eftermiddag med sånt som kan passa i skåpet. Går ju inte att ha några höga saker, så det får bli tre nya krukor och lite annat. Jag ska ta kort på det och visa när det är klart.som jag hoppas få hjälp med i morgon eller nån dag senare.

Välkomna dit och se – endera dagen är det färdigt!

Anmaja