Anmaja

Sommaren är slut - Gustavsvik, Håkan o Kenneths ställe

I morgon ska jag alltså åka till Skåne. Det ska bli kul om nu ryggen håller sig som den är just nu. Men jag känner att jag får vakta på rörelserna. Jag har köpt tågbiljett denna gång och det är inga byten. Hem på söndag kostade jag på mig första klass, men å andra sidan kostade det bara några kronor mer, inte ens en tjuga. Lite irriterande med alla dessa olika priser även om jag nu är glad att få åka "fint".

Oscar fyller fyra och jag har inte varit nere nån av hans tidigare födelsedagar så det blir jättekul nu. Han växer så att det knakar och det går att sncka lite mer för varje gång vi ses och jag hänger med på dialekten. Skånskan kommer från dagis och storebror eftersom varken Jonasson eller AnneLi talar skånska.

Det var bestämt att Kristina och jag skulle träffas i morgon och äta lunch nån stans, men hon ringde idag och var i Stockholm och kommer med ett tåg till Malmö 30 min efter mig. Så vi träffas på stationen och snacker bort en stund, lite synd att det inte blev nån lunch tycker jag, men, men…    

Anmaja

Fönster i Djupvik 2005

Hade bestämt att inte gnälla här mer, men nu är det dags igen. Jag kom hem från jätterolig dans igår kväll, ställde in cykeln och gjorde nån rörelse som tydligen inte var bra. Jag har haft sån dj*vla värk i natt och knaprat på mina värktabletter att jag blev rent snurrig när jag äntligen somnade om och blev väckt av telefonen på morgonkvisten. Då hade jag redan ringt jobbet och sagt att jag var tvungen att stanna hemma idag. Det är verkligen inte kul att ta ut sjukdagar och nu som jag ska ut och resa i morgon o allt.

Den som ringde var Emmadottern som sa att hon sökt mig på kvällen, men visste ju att jag var på dans. Jag såg mycket riktigt att hon hade ringt, men visste inte att det var lite angeläget… Hon hade sovit på Barnavdelningen med Albin i natt! Nej sovit var väl att ta i - men vistats där i alla fall. Albin bröt armen igår när de skjutsat mig till stan efter att jag varit och sett deras nya hus. Han trillade i sin trappa och det var bara att åka till akuten, bli röntgad, opererad, gipsad… Det blev lång väntan då det var mycket på akuten och de såg en gubbe som höll på att dö. Dramatik på alla håll.

Stackars Abin, höger arm och högerhänt. Nu ska han vara hemma från skolan ett par dagar, men hur ska det gå sen? Tur att han har hög smärttröskel, det måste ha gjort fruktansvärt ont. Emma sa att armen var helt krokig, men de satte en spik eller skruv eller vad det var i och röntgen såg mycket bra ut. Innan hade de sagt att det var ett mycket komplicerat brott. Så det kommer nog att bli bra!

Anmaja