En sån skulle man ha…
En lite senare lunch har jag bjudit Marita på i dag och tiden rullade på och jag tänkte jag kanske borde bjudit på kvällsmat också? Men jag har då inte varit hungrig sen vi satt i pergolan och åt sallad med kyckling, bacon, ost och bröd, kaffe och mörk choklad. Jo jag tog en macka förut och var sugen på mer kaffe till, men det törs jag ju inte ta nu när jag tror det påverkar min sömn. Min insomning alltså. Ligger ju vaken i timmar ibland…
…eller en sån här?
Vi snackade om ditten och om datten och tiden bara försvann – jag vet inte vart? Vi känner oss bägge sugna på att börja i verkstan igen och vi ska träffas alla och städa och fixa i ordning så det blir en bra arbetsplats. Men vår nya lera ligger och väntar på oss… Jag har två beställningar – jag som inte gör nåt på beställning! Men det är Jonassonen och AnneLi som vill ha ett flätat fruktfat och Emma o Dennis bad redan i maj om ljusstakar. Vi får prata närmare om det när vi ses nästa vecka på Ljungnäs/kusinträffen.
Inte så illa denna heller.
Pergolan på vår gård har stomme av trä och väggar av kraftigt tyg.
Anmaja
Anna!
Det var jättegott och jättetrevligt och jag vill ju också så gärna ha en pergola men jag snickrar ju som
en kratta men det kanske inte syns om man får till en frodig grönska.
I dag , söndag har jag tittat på barnbarnens fotbollsmatch i hällande regn och lagom att vi var hemma så lyste solen igen.
Kram marita