Milda och silikon

Mildas kokbok har jag haft sen 70-talet. Egentligen har jag inte använt mig av så många recept i den förutom min chokladkaka jag lämnade recept på igår. Monikas ”idiotkaka”(se kommentar igår) har jag aldrig hört talas om och under alla år som jag bjudit på denna kaka har alla varit så förvånade över hur den tillagas, med de torra ingredienserna först. Så jag tror inte det var samma recept som gått runt på sjukhuset som alla känner till och dessutom en kaka att inte kunna lyckas misslyckas med. *L*

Jag vet nämligen att det GåååR att misslyckas – vad eller vem det nu berodde på… Det vet även min väninna Dorinda, eller hur? *L* Se här, jag skickade denna bild till henne 2004 när min första digitalkamera var ny:

När jag skulle använda den fantastiska silikonformen från Tupperware så hände det som inte alls skulle hända och då är det ändå ovanligt mycket SMöR i kakan! Ja, jag vet att det ska vara Milda i Mildas recept… Jag vet inte om jag ska skylla på receptet eller formen? GOD var den hur som helst! Förmodligen är det inget fel på receptet för jag har varken förr eller senare misslyckats, men höll på att göra det häromdagen. Då när jag bakade till jobbet satte jag ugnen på hundra grader mer än det skulle vara. Jag upptäckte det efter femton minuter, sänkte gradantalet och öppnade en liten springa för att lägga på folie så att kakorna inte skulle brännas. Kakorna blev perfekta!

Så Monika kanske har rätt – det går inte att misslyckas med denna kaka!

Anmaja