Om knappt två-och-en-halv timma är det 34 år sen jag klämde ut Jonas-sonen! Ja jisses vad han stretade emot, höll sig fast, klamrade i innerväggarna på livmodern… Men vi på utsidan kämpade för att han skulle komma ut och det gjorde han alltså till slut, denna stora klump som var det vackraste barn jag sett!
Därför säger jag stort GRATTIS idag till Dej lille Jonasson!
Puss å kram från MammaAnnan!
