Omatchat och ömma stortår

Vår nya banderoll – lite blek – ja, ja, ja…

Tänk att Drottning-Margatetaloppsvällen blev så skön till slut! Ingen sol, men heller inte nåt regn – nåja lite stänk då – och dessutom inte alls kallt. Alldeles perfekt väder att gå i. Jag gick på 60 min blankt och det var några min bättre än förra året tror jag. De som sprang var i mål på mindre än halva min tid.

Här är bildbevis för våra fina färgstarka tröjor. Vi kunde tas för funktionärer, de hade samma färg på sina västar.

När vi stod och väntade på startskottet flög det upp en mini-mini-helikopter, såg ut som en leksak och jag misstänkte att det var en radiostyrd filmkamera och i östran i morse såg jag denna bild.

Eftersom jag i ärlighetens namn kände att det inte riktigt var ”min färg”på dessa omtalade tröjor så tänkte jag att jag skulle omatcha mig så gott jag kunde. Tyvärr finns inga bildbevis för detta, men jag hade orange ”korta-långbyxor” och Ostkantens röda munkjacka till. Om det hade funnits ett pris för färggladaste deltagare hade jag legat bra till för en vinst.

Jag tror det var Kina och Annie som hade matchande väskor till tröjorna och det såg mer genomtänkt ut än mina kläder…

Här är det nån som sitter och skrapar ur den sista mjukosten…

I morse när jag klev ur sängen kände jag hur mina stortår värkte! Jag linkade ut i badrummet och funderade på hur det kunde bli så? Jag hade ju mina sköna vandrarkängor på under min gång. Men jag tror att jag ”styrde”med stortårna för att inte kliva snett och för att komma fram snabbt utan att trilla eller knäcka till ryggen. Trots detta lilla besvär tycker jag sammantaget att det var en trevlig kväll och jag tackar dem som fixade allt!

Anmaja

Drottning Margaretaloppet


Drottning Margareta 1353 – 1412

Då var det dags igen dåDrottning Margaretaloppet! 5 km gå, lunka eller löpa med en massa andra tjejer! Tolfte året, trettonde gången! Jag har varit med på ett hörn på ett eller annat sätt i många år. Höll i anmälningarna i alla år på jobbet fram till och med 2005 fast jag inte ens var med i loppet de senare åren. Från början betalade kliniken och vi kunde vara uppåt 20-25 stycken nån gång, men sen minskade antalet i takt med att kliniken bara betalade halva summan och sen inget.


Stavgång

Förra året hoppade jag av och gick i stället med Ostkantens gäng och så blir det även i år. Vi är 44 anmälda och vi har fått en fruktansvärt ful t-tröja med vår ostlogga på… Tröjan är illande neongrön! Men då kommer vi att synas.


En man med i tjejloppet? Okej då!

Vädret i dag är PRECIS så ostadigt som det brukar denna sista onsdag i maj! Alltid har det varit kallt efter flera fina, varma och soliga dagar. Ofta har det regnat. Men ofta har det också klarnat upp till klockan nitton och det är nog sällan det har regnat på själva loppet. Men oj vad kallt det brukat vara i väntan på att alla ens kompisar ska ha gått i mål och sen när vi delat på ”pick-nick-kassarna”i gräset utanför Kalmar slott. Hujeda mig…


Men ingen skidåkare??

Idag ser det grått ut på himlen, men lite ljusare nu än på morgonen. Bara att hoppas på uppehåll. Jag har kollat av alla väderkanaler jag vet på Internet. Den jag brukar titta på och som uppdaterar ofta är www.msn.vader och där visar det på sol och upp till 26 grader idag! Men något sämre till kvällen. Blir det så får vi verkligen vara nöjda.


Hon springer – det gör inte jag

Det här med klädseln blir ett sorgligt kapitel när man som jag går upp i vikt i stället för ner. T-tröjan i all ära men jag gillar inte strypkänslan när jag har kläder som går så högt upp i halsen. Hade tänkt göra nåt åt det, ringat ur, men det får nog vara. Om jag inte får ett ryck senare. Blir det risk för regn är det regnkläder som gäller och jag har ju mitt regnställ, men det blir ju så varmt att gå i. För springer gör jag ju inte längre. Har tyvärr inte kunnat de senaste sju åren, inte på detta årtusendet. Nej det blir gångskor och stavar för min del.

Anmaja

Mors Dag


Lånat bilden här
Idag är det Mors Dag, som vi inte firar så där väldigt noga. Något år mer, annat år mindre. Ibland inte alls. Idag vaknade jag av att ett MSN plingade in redan vid halv åtta. Att datorn var på var för att jag hade veckostädning under natten vilket innebär att jag kör Panda o skannar datorn från olovliga gäster. Min nyfikenhet var stor och jag steg därför upp och kollade att det faktiskt var som jag trodde. Jonasson var uppe med Oscar och passade på att skriva Grattis till morsan. Emma ringde igår och undrade om det är okej att hon och Lisa kommer en stund i morgon i stället för idag, då hon jobbar hela dagen och ska firas själv av sina söner i kväll. Helt okej förstås, jag hade dessutom glömt att det var Mors Dag idag. Tänkte på det för några dagar sen, men sen föll det i glömska. Pingst känns konstigt också, den är ju en dag kortare. Tycker de kunde tagit bort Annandag Jul i stället – som är som en helt vanlig vardag ändå.

På Wikipedia står att läsa:

Dagen introducerades i Philadelphia 1905 av amerikanskan Ann Jarvis för att på årsdagen av hennes egen mors, Anna Jarvis, bortgång hedra dennas minne, och spreds till Europa, först till Storbritannien och sedan till Skandinavien. I Sverige firade man mors dag första gången 1919 på initiativ av Cecilia Bååth-Holmberg. Eget tillägg: Hon dog året efter. Ann Jarvis och särsklit Anna Jarvis får mig att associera till… mig! *L*


Anmaja

Kommentera mera! *L*


Högen har minskat, men det tar tid att kolla allt…

En uppmaning till att kommentera mera utlyser jag här och nu! Tänk vad kul det är där bakom i kulisserna. Jag skrattade åt era kommentarer glatt. Inte högt för mig själv, men jag drog stort, ett snett leende. Jag minns första gången jag skrattade högt för mig själv. Det var i Storklas, nyskild och nåt kul på TV. Jag blev nästan lite förskräckt där i ensamheten av att höra mig själv… Jag tänkte att det är tillåtet att göra det. *L*

Lisen – kul att Du är tillbaka från Venedig och tar Dej tid att läsa tillbaka i min blogg det Du missat. Loggan är nu på plats i förra inlägget och vi får väl anse oss rättså nöjda med den. Du undrade nyss på MSN vad jag röjer – jag röjer i den stoora pappershögen som samlats alltför länge på kökssoffan. Ja nu var det inte bara där utan högar lite varstans… Var kommer alla papper från?

Monika Du får skriva så långa inlägg Du vill och jag som trodde det fanns en spärr, men det var bra att Du fick med så mycket vesäntligt! He, he, he… Klart man inte bryr sig om hur ANDRA har det, men det hindrar ju inte att jag känner mig skamsen som inte kan hålla ordning mellan varven. Därför som jag bjuder hem folk, såna som inte varit hos mig förut, så måste jag i alla fall göra ett litet ryck. *L* Hem som hemmahosreportagen visar är vackra och – sterila, opersonliga, inga riktiga hem. Håller fullkomligt med. Jag tror jag ska skaffa mig ett öga i dörren.

Berit, jo jag vet att elmyran inte äter fisk. Jag läste först så slarvigt att jag tyckte det stod att hon inte är frisk… Jag fick en klump i magen på en hundradels sekund, men den försvann lika fort. Men hur var det, äter hon kött? Jag tar kontakt med henne. Och så var det väl ”V”- vad äter hon? Tror det var nåt där också, att jag har så dåligt komihåg. Vi får nog ta en allmän fråga igen inne på SK. Det ska bli sååå kul att träffa er igen och att se Ditt Jeriko!

TACK för alla KOMMENTARER!

Anmaja

Åh fanken med mera


Jag sa inte ”Hej – vad kul – är det Du – välkommen in!”när det ringt på dörren och jag öppnat och Monika stod överraskande utanför – nej jag svor nåt fult, men tack och lov så skrattade hon bara. OCH HäR SOM SER Så öVERDJäVLIGT HEMSKT UT! Ja fy fanken, jag har inte städat på typ tre veckor för jag har bara INTE ORKAT. Ju mer det samlar på sig, dammar igen och kattsanden sprider sig på golvet, ju värre är det att ta tag i det. Sen kan jag sitta och sy mitt i alltiohp! Hur har det blivit så här? Ja – och då överdriver jag verkligen inte, som många gör om de bara har lite skit i hörnen.

Monika och jag cyklade till Arkitektkopia som hjälpt oss göra om ostkantenloggan och efter att ha fått in åsikter från de andra, ja de som över huvud taget sagt nåt, har vi nu spikat hur den nya ska se ut. Vi var dock några som ville ta bort ena musen, den som ligger ner som en fyllehund. Hittade inte den rätta loggan, men den här över är snarlik, med mörkbruna hattar och röda snusnäsdukar, men uppviket på byxorna ska vara ljusare blått, ungefär som avigsidan på jeans. Jag ska leta upp den riktiga loggan senare, nu orkar jag inte…

Pssst… Jo nu har jag hittat den, men det ska även stå Kalmar ovanför Ostkanten…

Anmaja

Mp3 och moster Margareta

Tänk att en sån liten manick kan rymma så mycket! Ja nu går ju både mode och teknik fram så fort så jag vet att min ett år gamla/unga spelare anses som omodern redan, men den funkar för mig… Utom att lägga in böcker på. Nu skulle jag bara lägga in de tre sista skivorna på en Nesser-bok, Fallet G, men det blev så konstigt så jag fick ta bort det och har lagt in blandad musik i stället. Så har jag ju radion att lyssna på också, det är bra att ha radio i Mp3-spelaren också tycker jag.

För att kunna lyssna på boken måste jag släpa med min CD-freestyle också i morgon när jag 5 och nånting tar tåget till moster Margareta, 87 år, som bor i Värnamo. Jag är där halv åtta och hoppas på fint väder i regnhålan, så jag kan promenera genom stan och sen få en macka o kaffe när jag kommer till Blåbärsvägen. Sen får vi väl se vad vi hittar på. På kvällen ska i alla fall Margareta bjuda syrran och svågern på middag, ja och mig också då förstås. *L* Jo ett besök på kyrkogården har jag lovat mostern också, så kan hon stötta sig på mig. Sen åker jag hem vid 20-tiden.

Anmaja

Dans, smärta o gamla kompisar


Fotot från Silja-kryssen

Attan också att jag inte orkade ta mig till IOGT och den sista träningsdansen den här terminen i går eftermiddag/kväll. Men så var det och jag får väl lite skylla på att jag var ute och cyklade, bla ut till IKEA. Det är en mil tur och retur och det var en sjudj*klars motvind. När jag kom hem var jag helt slut och orkade inte tänka på cykel till stan också. Hade behövt nån som sparkat mig i baken för att komma iväg.

Idag fyller min gamla kompis ”Fia” i Täby år. Jag har ringt men sonen svarade att hon inte var hemma. Det vore kul om hon, Tinna och Annika kunde komma ner och hälsa på igen, men vi måste nog planera det långt i förväg då Tinna har så fullt upp med sitt jobb, möten och annat. Det är nog tre år sen de var här och sen har jag träffat Tinna när jag varit uppe ett par gånger. Kul att ha kontakt i alla fall även om det inte blir så ofta. Vi gick femman till och med åttan tillsammans i Grundskolan. I nian skildes vi åt då jag valde Estetisk linje och blev kompis med Nina som jag träffade när jag var i Stockholm senast nu i april.

”Bärta”från Värnamo Folkhögskola, 1967-68, är också en gammal kompis jag har kontakt med. Jag ringde henne faktiskt idag också, men det var hennes man som svarade att hon var och jobbade i hemtjänsten idag och i morgon skulle hon mura. Hon läste till murare rätt nyligen, på gamla dar. Det ska vara Bärta till det!

Anmaja

Köpegardiner och sol

Nya gardiner är på plats i salongen! Ja jag vet att jag borde ha putsat fönstren i samband med detta och städa undan och göra fint… Men nu orkade jag inte det, så gardinerna hänger där och blomkrukorna borde ha fått lite duschning och påfyllning av ny jord också. Så mycket ”borde och måste”… Jag sk*ter i dem! *L* Inte i gardinerna förstås, är faktiskt rätt nöjd med panelvariant igen, fast jag tänkt att jag inte skulle ha det. Nu blev det en i naturfärgat linne och en i ljusbege spets. Gör sig bra mot grönskan utanför. Kanske det får bli nåt annat till vintern… Men jag har ju inte bytt de förra, blå linnegardinerna, sen jag flyttade in här, så vi får väl se.

Efter några droppar regn igår äntligen, så har det slutat blåsa verkar det som. Hoppas på det i alla fall. Solen strålar från en klar himmel och har så gjort hela morgonen. Vackert ljus genom linne och spets. Tidigt när jag vaknade vid sju nånting så var det dimma, men den har alltså lättat. Nu ska det bli frukost, naturell yogurt med äpple och müsli tillsammans med P4, söndag förmiddag.

Anmaja

Stopp i toan – 2

Varning för känsliga, ”äckelmagade”, personer! *L*

Förra helgen hade jag stopp i toaletten, det är inget kul! Det var den dag som var efter personalfesten, då jag kände mig mindre bra. På morgonen hade jag gjort vad jag skulle, som man brukar på den tron som har huvudroll i denna historia. Jag brukar inte titta i toan när jag spolar, utan just bara spola och sen ner med locket. Dock hade jag noterat att det låg kvar en bomullstuss innan jag satte mig. Den bomullstuss jag tagit bort gammalt nagellack med, den var lite rosa, dagen innan då jag målade naglarna innan festen. Borde ha reflekterat över att den var kvar…

På eftermiddagen var det dags att lätta lite på trycket, inte för att jag ätit nåt på dagen, jag mådde ju inte så bra, utan för att jag druckit mängder av vatten. Det brukar visst underlätta ”dagen efter”. *L* När jag öppnade toalocket var det nåt mörkt i vattnet… Hade inga glasögon på så jag spolade bara för att få bort det. Förresten behöver jag ju inte här gå in närmare på hur det såg ut, det där som vad jag trodde legat o skvalpat bara sen morgonen… När jag hade dragit upp spolgrejen – jag har en gammal toa som man drar upp i stället för trycker på en knapp – såg jag hur vattnet STEG!!!

Jisses vad äckligt, det där fulfärgade vattnet – tänk om det skulle stiga över kanten! Rinna ner över golvet, sprida sig ut i hallen… Många tankar for genom huvet innan vattnet stannade precis vid randen till kanten. Javisst, tänkte jag, spolvattnet är förstås aldrig mer än det får plats i toastolen! Jag såg hur det sakta, sakta sjönk undan och spolade igen, såg hur det steg och sen åter sjönk undan… Men det gick ju så sakta?

Vad hade hänt? Var det stopp? Varför? Jag såg för mig att jag fick be hyresvärden komma och kolla upp detta… Komma hit upp och se hur ostädat jag hade och sygrejs överallt. Och all smutstvätt som låg i badrummet och väntade på att få komma ner i maskinen… Bagateller som jag förstorade upp till orimlighet, jag vill inte de ska se min röra bara. *L*

Ja vad skulle jag göra? Såg ju när jag spolat ytterligare några gånger att det låg papper o annat där nere mot kröken och tänkte att jag måste få upp det på nåt sätt, men hur? Jag ville knappast sätta ner handen och dra… Tänkte inte på säna där stora skyddande gummihandskar, men det har jag heller inga så det var ju uteslutet. Till slut hittade jag en sticka som jag krökte till lite och förde ner och drog och fick upp massor av papper och en sån där grej som jag letade bild på igår…!!!


Tips! Använd ej uppfräschare till spolvattnet!

Jag skyller detta på Lisa – stackars oskyldiga barn som inte kan försvara sig – som faktiskt var och lekte i badrummet dagen innan personalfesten, dagen innan, ja… Nåvä, jag kan misstänka Lussekatt också då… Men svårare för honom att få upp det tunga locket och pilla bort den där… Jag bör nu ha lärt mig att se ner i stolen innan jag sätter mig!

Ha en bra dag!

Anmaja