Snö igen!

Det har snöat sen igår sent på eftermiddag – härligt! I alla fall för oss som inte behöver bege oss ut på vägarna. *L* Jag är ju ledig idag, det är onsdag igen och jag ska bara ut på dans i kväll och kanske Lussekatt pockar på att få gå ut en sväng som han brukar. Men jag tror inte det, han backade i balkongdörren och hoppade i stället upp på förbjudet område – matsalsbordet!

Undrar hur länge snön får ligga denna gång? Förra omgången försvann alltför snabbt tycker jag och nu ligger tempen på nollan så risken är stor att det blir mängder med slask i stället. Det står i östran att det ska vara en (1!) minusgrad under dagarna som kommer, så vi får se…

Anmaja

5 comments
  1. Skönt att vara ledig, skulle jag med vilja men just nu jobbar jag bara 75% är sjukskriven 25% för en frozen shoulder. Vad lärde du dig för kul idag då på dansen ?

    Kram Maria

  2. Vi hade repetitionskväll så det var inget nytt. Men det är ju kul ändå, jag tycker det blir mycket att lära mig en ny dans i veckan och sen inte hinna träna så att det sätter sig i ”muskelminnet”. *L*

    Jag jobbar också lite mindre för jag har en förslitning i ryggen och då passar dansen alldeles ypperligt som träning. Jag jobbar månd + tisd och torsd + fred och är alltid ledig röda dagar och onsdagar. Tidigare hade jag alla tider, helger och nätter.

    Anmaja 😉

  3. Vi lär oss också en ny varannan vecka är jättebra.

    Låter inte kul med ryggen, usch. Vad gör du när du jobbar ?

    Vi hörs åter, låter som om du jobbat inom vården

  4. Jo jag har jobbat i vården med små sjuka männiksor i hela mitt liv utom när jag varit föräldraledig två gånger, haft dagbarn en kort tid och även varit i förskola kort period. 2000 blev jag så akut dålig i ryggen att jag blev sjukskriven, undersökt och utredd – inte fick jag det som en arbetsskada, men en förslitning från nånstans är det… Jag är fortfarande i vården, men på mottagning med regelbundna tider och färre timmar.
    A

  5. Jag jobbade som undersköterska i många år och trivdes men sedan kom alla besparingar när man inte hann sitta ned och ta en kopp kaffe, baka en sockerkaka då ledsna jag och skola om mig till läkarsekreterare och jobbat som det i fem år, men nu börjar jag sakna alla som fanns inom vården, underbart att jobba med människor,kanske jag går tillbaka vem vet ?

    Kram Mara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.