Staken är inte ens framme – en vecka kvar…
I kväll är det dags för så kallad vinprovning, vi ska till Lillen o Agneta som har passat Lussekatt flera gånger och det ska bli trevligt. Vi är ett gäng som träffats i flera år och smakar på lite olika viner och äter nåt efter och dricker ännu mer vin. *L* Vi började nån gång på försommaren 1996 och då var vi inte så många, nu är vi 13 stycken. Vi var flest singlar först och vartefter åren gått har folk träffat en partner och det gjorde ju jag också men han är inte med i leken längre, så nu är jag ensam ensam. *L*
Jag känner mig inte ensam, jag tycker inte jag är ensamstående heller – förr är jag väl enastående? *hihi* Och ensamgående, för står stilla det gör jag inte så länge. Folk ”klagar”på sin ensamhet och att helgerna är så långa o trista och tackar Gud för datorn… Nu menar jag inte såna jag känner, jag läste det nyss i ett forum som jag ofta är på. Men måste jag inte bjuda till lite själv för att inte vara så ensam? Kanske är det inte så lätt för vissa, men jag njuter i alla fall över att få vara själv rätt ofta. Jag orkar inte med folk hela tiden och vill jag ha sällskap så får jag se till att jag bjuder hem folk och då blir jag ju förhoppningsvis bjuden tillbaka. *L*
Anmaja