Balkongräckeslingan

För ett par år sen kom jag av misstag hem med en ljusslinga i olika färger – jag trodde jag köpt en med bara vita lampor. Jisses så besviken jag blev! Så skulle jag tillbaka till stan och byta och glömde att ta den med mig, så jag köpte en ny för jag var ute i sista minuten och den i färg blev liggande. Men så tänkte jag att jag kan ju slingra den runt räcket också och så blev det. Nu har jag vant mig vid de ”kulörta lyktorna”och plockade fram slingan för att ha den i ordning till söndag, den första advent. Den hade fått spelet och blinkade så hastigt att jag var rädd att få epelepsi…

Jag har varit på IKEA i eftermiddags med Maritha och hon bjöd mig på sen lunch och sen handlade vi lite smått o gott. Bland annat så blev det en ny slinga som jag nu virat runt plasttallgirlangen (vilket konstigt ord!?) som sen ska ut på balkongräcket. Det var för mörkt att fixa det nu och den ska ju inte tändas förrän på söndag ändå. Det är viktigt tycker jag. Inga stjärnor, inga stakar tänds förrän första advent! Punkt och slut. Sen ska julgrejs och allt krafs ut på tjugondag Knut – inget snack om saken, men det är långt tills dess.

Anmaja

Tänder x tre

Nu är det redan nattsvart ute och de fula otäcka fåglarna kraxar utanför. Jag vet inte vart de är på väg, jag hoppas de ska lämna landet, fast Lussekatt gillar att smyga på dem. Han kryper ner och gör sig så platt han kan – på fönsterbrädan, med fönstret emellan förstås. Så ligger han där och stirrar, med svans som fladdrar och ibland klapprar han med tänderna som om han vore en tandlös gubbe med lösgom… Jag tror att han tror att han äter dem – de fula stora äckliga fåglarna.

Jag hade för nån månad sen bitit av en kvarts bit av en kindtand och vande mig snabbt vid att det var lite vasst. Det gör man ju så gärna, vänjer sig före att gå till tandläkaren och bli ruinerad. Häromdagen ramlade ytterligare en kvarts bit. Hur kul är det på en skala upp till tio? Ca 0,00… Jag tror jag får råna en bank snart. *L* Det där var ett skämt och inte särskilt långt framskridna planer på att jag verkligen ska göra det. OBS!

Ljus i vårt hus – visst är det en fin tid nu när folk sätter slingor, stakar o stjärnor i sina hem och tänder dem? Till helgen ska kartongen upp från källaren, fast jag borde ha lite framförhållning och kolla det elektriska redan innan söndag. Se över alla ljus så att de funkar. Finns ju inget retligare än att behöva leta efter rätt ljus och grejer precis i sista minuten. Det skulle vara att bita av en tand till förstås…

Anmaja

Julsöndag och sömnbrist


Inte förkyld, men…

Om en vecka är det första advent och då brukar det även vara skyltsöndag. Men julafton är är en söndag så för att handeln ska få sina fyra söndagar före jul startade de redan idag. Jag tog mig in en sväng, men jag har varit trött sen brist på sömn i natt så jag uträttade bara ett par ärenden. Sen cyklade jag hem till Annes för de bjöd på glögg och saffranskaka och pepparkakor och trevlig stämning – utan stjärnor och extra ljus i fönstren.

Den så kallade vinprovningen igår var jättetrevlig – alla var där utom Helen och Micke tyvärr. Agneta bjöd på god mat, men vinet var sisådär och det kan vi inte belasta Agneta för för hon bad bara expediten på Bolaget plocka fram tre sorter. Fast när vi fått några glas så slinker det ju ner och när maten kom på bordet så var allt riktigt gott. *L*

Jag blev framåt 22-tiden så snorallergisk och nös och var helt igentäppt på bara en kort stund. Därför bröt jag upp och hoppades att den friska luften under promenaden hem skulle lätta upp, men så var inte fallet. Jag somnade helt utmattad vid tvåtiden… Lussekatt undrade vad jag höll på med.

Anmaja

Vin och vänner


Staken är inte ens framme – en vecka kvar…

I kväll är det dags för så kallad vinprovning, vi ska till Lillen o Agneta som har passat Lussekatt flera gånger och det ska bli trevligt. Vi är ett gäng som träffats i flera år och smakar på lite olika viner och äter nåt efter och dricker ännu mer vin. *L* Vi började nån gång på försommaren 1996 och då var vi inte så många, nu är vi 13 stycken. Vi var flest singlar först och vartefter åren gått har folk träffat en partner och det gjorde ju jag också men han är inte med i leken längre, så nu är jag ensam ensam. *L*

Jag känner mig inte ensam, jag tycker inte jag är ensamstående heller – förr är jag väl enastående? *hihi* Och ensamgående, för står stilla det gör jag inte så länge. Folk ”klagar”på sin ensamhet och att helgerna är så långa o trista och tackar Gud för datorn… Nu menar jag inte såna jag känner, jag läste det nyss i ett forum som jag ofta är på. Men måste jag inte bjuda till lite själv för att inte vara så ensam? Kanske är det inte så lätt för vissa, men jag njuter i alla fall över att få vara själv rätt ofta. Jag orkar inte med folk hela tiden och vill jag ha sällskap så får jag se till att jag bjuder hem folk och då blir jag ju förhoppningsvis bjuden tillbaka. *L*

Anmaja

Värk och golvplanka

…ja så in i norden värkande rygg och jag funderar på varför. Ibland är det ingen logik i hur och när det smärtar i de bakre regionerna. Eller så orkar jag bara inte fundera ut varför. Ska lägga mig tidigt, jag bara gäspar och det gjorde jag redan i eftermiddags när kusin Kjell var här med sin fru/sambo (?) Marianne. Det var pinsamt att se så trött ut, men dååå var jag inte det. Kanske det var syrebristgäspningar?

Kjell är kusin på pappas sida och flyttade ner till öland för några år sen och bor i Mörbylånga. Han och jag är två av ett fåtal som har samma efternamn numer. Våra pappor tog det på 40-talet tror jag, de hette Johansson innan. Tyvärr dör väl namnet ut med oss och hans barn. Han har son och dotter som är 40 o 42 år och ingen av dem har barn.

Att Kjell och Marianne kom var delvis för att jag skulle få en bit golvbräda där pappa hade skrivit på undersidan ”Nils Johansson den 14/6 1921”. Den kom från Lilla Gorgholmen, en fin liten stuga där pappa bodde sina första år, utanför Hälleforsnäs i Sörmland. Pappa var född 1902. De som bodde i stugan under senare år hade hittat texten när de bytte golv 1998! Jag letade upp stugan för ca tio år sen, ingen fanns där då, men det var väldigt fint och välskött. Jag tror någon nyttjade den som sommarstuga.

Nu vet jag inte vad jag ska göra med golvplankan, jag har ju tillräcklilgt med grejer, men det är ju lite kul… Ska kanske rama in den? En meter gånger 20 cm…

Anmaja

Tjatigt, Skype och vernissage

Med risk för att bli tjatig så ska jag nu bara hastigt meddela att jag och Jonasson kommit fram till att ”Radiokakan”är bovet i dramat om menyn som lade sig i botten. Dvs Jonas sa att om jag lagt in nån bred bild så kan det bli så där att menyn inte får plats och det där vet jag ju sen min förra blogg… Tänkte bara inte på det nu – eller rättare sagt jag tänkte alldeles f*rbaskat mycket på det, men jag hade ju inga breda bilder! Trodde jag – tills ovannämnda son blurpade i Skypetelefonen och jag fick höra hans ljuva stämma. Då kom jag på att receptet till Radiokakan låg i en tabell som var rätt bred. Så enkelt att ta bort den och få tillbaka menyn i toppen igen!

Jonas har haft Skype lite från och till precis som jag och idag ringde han som sagt upp mig. Jag undrade först vad det var för ljud. ”Bluuurrrp”sa det och jag tänkte först att det var nån okänd, men såg i samma ögonblick att Jonas ansökte om min kontakt. Så trevligt! Och inte var ljudet burkig och inte var det nån fördröjning heller. Nu förstår jag alla som ”lovprisar”Skype, särskilt på SK har jag läst om många som är nöjda, vilket jag inte alls kunnat hålla med om – förrän idag!

Vernissage, klinikfrukost och så Cosmikstart – en trevlig dag på jobbet även om jag gick hem innan själva den ”Stora Starten”. Frukosten bestod som vanligt av gott bröd, men idag hade de festat till det lite extra med ägg, sill och en god prickig korv. När vi har gemensam frukost så kommer de ner från Vaggan/Neo och in från avdelningen också och det är trevligt att träffas alla. Och idag var det ju extra trevligt med vår lilla utställning!

Anmaja

Dolda konstnärer

På mitt jobb finns många dolda konstnärer och hantverkare, vi sitter på vår kammare, i verkstäder, på kurser och knypplar på allehanda ting. I år är det tredje året som vi har utställning och den startar i morgon. Tyvärr är vi bara tre som vågat fram i år och jag tänkte lägga ner när ingen anmälde intresse, men så kom dietisten och ville gärna visa vävda grejer och så en syrra som gör så fina halsband, så jag sa okej, jag har nog nåt att plocka fram också.

Jag ilade till verkstaden och brände de saker jag gjorde i somras, hade som vanligt inga förväntningar. Men det blev bra! Jag är jättenöjd med grejerna. Det var några enarmade ljusstakar, några krukor och en femarmad (som väl var sisådeär…).

Nu står grejerna på ett bord på dietistens fina dukar och så har vi satt en torso i frigolit, klädd med hudfärgat tyg, på en stol och klätt den med ett vackert halsband. Det blev lite kul! I morgon har vi klinikfrukost, som vi har en dag i veckan, olika skifande dagar – och så startar vi ju med datajournalerna!

Anmaja

Tillbaka, funnen, åter…

VARFöR i SJUTTON ligger menyn allra längst ner på sidan??? Jag skrollade ner hela vägen och såg att den var i botten på denna sida!

JONASSON!! Hjälp mig!

Anmaja

Pssst… Nu blev det två inlägg på samma dag – glöm inte läsa här under också. *L*

Historisk dag?

Igår var det nästan en historisk dag tycker jag… På jobbet plockar jag bla fram journaler till de patienter som ska komma, jag har två dagars framförhållning och i går var det alltså tisdagens patienters journaler som skulle fram.

tisdag den 21 november kl 13:00 börjar vi med datajournaler så det blev lite annorlunda och det kändes fint att få vara med om det även om det inte var nån större skillnad förstås. Lite fånig är jag nog… *L* Förmiddagens journaler gjorde jag som vanligt med och eftermiddagens journaler var det lite mindre jobb med. Om det hade varit några nya patienter som skulle kommit på eftermiddagen så hade jag inte behövt göra nån ny pappersjouranl, men det var inga nya, bara gamla välkända ’ungar’.

Det har varit mycket jobb för de som hållit på med detta under senaste året, kanske längre, och de ska supporta oss när vi sätter igång. Jag tror att det kommer att gå jättebra, programmet är igenkännande och användarvänligt om man har lite vana vid datorer.

även om man har vana kan man göra bort sig. *L* Huga vilken hiskelig känsla när jag la upp programmet, Cosmic, som genväg på skrivbordet på min dator… Precis när jag gjort det kom jag på att jag nån stans hört att vi inte fick göra det för då skulle vissa delar inte funka, bla uppdateringar vad jag förstod. Jag tog genast bort genvägen och när jag sen via startmenyn skulle öppna Cosmic igen så fanns det ingen ikon där heller! Gisses, jag gick in papperskorgen och klickade på ”återställ”, bara med följden att den la sig tillbaka som genväg. Den ordinarie ikonen var och förblev fortfarande borta… Jag startade om datorn, fortfarande borta! Fanken tänkte jag och ropade på supporthjälp – jamen Då fanns den ju där den skulle och där jag hela tiden tittat.

Så kan det gå när jag är o pillar där jag inte ska!

Anmaja

PSSST… BERIT TACK för Din kommentar – jag blev jätteglad för att Du skrev och jag kommer förhoppningsvis till Farsta nån gång i april. Ska då på Silja-Linedance-kryss omkring 22-23 och jag ska fråga min kusin om jag får bo hos henne några dagar innan efter kryssen. Men vi hörs innan dess!

Menyn här till höger

Sen några dagar har jag ett problem. Det gäller menyn här till höger som inte kommer fram. Där klickar jag som Webbplatsadministratör för att komma in här ”bakom”och skriva så att just Du kan läsa. I menyn kan Du även se – förhoppningsvis – en stor gul sol och rapport från Väderstation på Kalmar flygplats. Du ser även mina länktips och överst finns en ”klick”till Om mig. Hela arkivet, månad för månad finns också där. Ifall Du till exempel vill läsa denna bloggs början i januari 2006. Jag har ju en äldre blogg från juni 2005 också och länken till den finns i menyn. Längst ner har jag besöksräknaren, så jag vet hur många som gluttar…

Kanske tycker Du att det är konstigt att jag förklarar allt som finns i menyn – för det kan ju vara så att DU ser den? Problemet är att JAG inte ser den och kan däremot inte logga in på sidan, det är bara ett extra brett brunt o tomt fält där… GANSKA så irriterande, jag får klicka på Om mig som turligt nog även finns i den lilla smala menyn över mina inlägg. Ja hade jag inte kommit till inloggningen för att kunna skriva, ja då hade Du inte kunnat läsa detta. *L*

Anmaja