Ja nu är det åter Mors Dag och solen skiner och fåglarna kvittrar. Ser ut att bli bättre väder än väderspågubbarna utlyst. Jag tror ibland att de inte själva vet vad de snackar om… *hum* Kan det verkligen vara så?
Jag har sagt till Emma att jag inte vill ha present, men gärna en kopp kaffe om vädret är så att jag kan cykla ut till dem. Och att jag inte bjuder in dem till stan, ingen morsdagsmiddag här i år. Jag minns inte hur vi brukar göra, ibland har de väl ätit middag här och ibland har det kanske bara varit fika. Inte alla år har de kommit heller, men alltid hört av sig på ett eller annat sätt.
För sex-sju år sen var jag hos Kristina i Vitemölla, innan hon flyttade ner dit permanent. Då gick vi till Vitemölla Badhotell och åt en vegetarisk trerätters morsdagmiddag och firade att vi gjort vad vi förmått och trott vara det bästa för våra barn när de växte upp. Vi inväntade mobilsamtal från dem och naturligtvis hörde de av sig en efter en under dagen.
Igår diskuterade Jonas o jag över MSN att jag ev måste skaffa en ny dator… Det är inget kul, men det är nog nödvändigt. Jag trodde ju i min okunskap att datorn var uppdaterad och ”ny”med det jag plockat in i burken under senare år, men det är väl nån komponent nån stans som är för gammal och segar till det. Jonas skulle kolla med sin datorkompis i veckan så får vi se sen.
Tänk om jag hade en gammal okänd släkting i Amerikat som testamenterade sin förmögenhet på mig!? Min ”förmögenhet”blir allt mindre och mindre… Jag får vara glad över att vara rik på vänskap! Och tänk om jag också var vän med den kille som Emil praoade hos. Han var där en dag och fick meka med datorer och plocka ihop en och när han gick hem så fick han ta med sig den!!
Anmaja